I morse åkte jag tidigt till jobbet och jag är ju så himla ovan vid mycket folk på tåget att jag var tvungen att fota trängseln...

Huga, vad nära de sitter!

Efter jobbet hade jag verkligen ett moraliskt dilemma framför mig.
Skulle jag gå på yoga eller skulle jag åka hem och fira Ove, som fyller år idag?

Jag gjorde båda!!!

Yoga är väldigt bra när man är trött, lite sliten och har ont i fötterna för att man stått upp under sju arbetsdagar efter semestern.
Visserligen borde jag direkt ha lagt mig att sova men jag och "de unga" uppvaktade Ove för det var roligare.

Vi sjöng och delade ut presenter.
Sen var vi ju bara tvungna att fira med fika.

Ove, jag älskar dig så in i bomben och hoppas vi får fira massor med fler födelsedagar tillsammans framöver.

//Najno

... kl 6 i morse
Som jag har längtat!
Och som jag var trött efter 4 timmars sömn. Men vad gör man inte för att få träffa sin dotter och långa killen efter de varit i Näv Jårk i en vecka.

Från 30 graders värme till ett regnigt, höstlikt Arlanda. Vi skjutsade hem ungdomarna och åkte sen till våra jobb, Ove och jag.
Chili var lycklig över att få se storasyster.

Hängde på armen hela tiden.

Efter en riktigt körig och rörig dag på jobbet åkte jag hem, tog med mig lite mat och gick hem till Soffi för att kolla in inköpen och höra om hela resan.

Underbara julkulor!

Jag tror jag kan utse vår dotter till världsmästare i shopping.
Bara bra grejer och roliga souvenirer. Hon har ett jäkla bra öga för roliga saker och hon älskar att köpa presenter.

Ja, vad ska man säga? Det här är mina presenter.
Jag har ju gått och nypt i Sofia MK-väska här hemma och faktiskt i hemlighet tyckt att den är så snygg.
Och så går ungen och köper en till mig.
Jag är fan stum.
Och väldigt, väldigt glad.

Min enda souvenirönskan var en röd, stor julkula med glitter och gärna med New Yorks skyline.
Den hittade hon naturligtvis också.

Och snyggt nagellack, hon känner sin mamma.

Tjoho, nu har jag nästan svårt att sova, så glad är jag.
Men jag ska upp jättetidigt i morgon också.
Jag tror jag behöver semester....

//Najno

Idag har det bara varit nöje hela dagen.
Kollegan Bodilski hade nämligen bjudit oss alla på jobbet till grillfest hemma hos sig.

Hatten fick tyvärr stanna hemma då det blåste för mycket.

Och jädrar vilken kick-off det blev inför hösten. Den här söndagen kommer att göra att vi orkar med allt, ALLT!

Vi bjöds på grillat kött, halloumi, grillade grönsaker, röror och massor med annat. Och kronan på verket var efterrätten Key Lime Pie.
Jamen hur gott får nånting vara egentligen?

Deras fina Billy var också med på kalaset och fick försenad födelsedagspresent som han öppnade alldeles själv. Duktig vovve!

Tack Bodilski och herr H för er generositet och gästfrihet.
Uj, uj, det är visst måndag i morgon.
Och då ska jag upp med tuppjäveln...

//Najno

Vaknade riktigt utvilad med sömnig hund vid fötterna. Ove var på heldagsutbildning så Chili och jag var ensamma. Vi tog en riktigt lång promenad i det vackra vädret och på en fotbollsplan fick Chili springa fritt och hon betedde sig som en kossa som stått i ladugården hela vintern och nu kesade på gräsmattan. Vi busade rejält, länge.
Sen satte jag mig mitt på planen och gjorde lite yoga. Då la sig Chili bakom min rygg och bara djupandades.
Efter den turen var vi ett, hon och jag, så himla häftigt.

Sen kl 13 har det varit gårdsfest på Lycko.
Bilden visar bara början, hela gården har varit full med folk och två helt underbara trubadurer som sjungit otroligt bra i stämmor och bra musik har de också spelat.

Det blev bra bakgrundsmusik till mitt städande och fejande. Tvätt hann jag också med.
En helt perfekt dag som avslutades med promenad med kompisarna Taz och Cesare.

Så här ser det ut från Empire State Building. Utfall att ni undrade. Jag är helt fascinerad.

//Najno

Dagen började med lite goda gärningar.
Först släppte jag in fem brandmän i porten bredvid mor och far. Borde inte brandkåren har koderna till alla portar i kommunen. Tur för mig var det att det är samma kod på alla husen i området. Det var visst nån brödrost som fått tuppjuck och spred en jäklar röklukt ända in i mor och fars port och även i deras lägenhet.
Lämnade iallafall Chili och åkte vidare.

Hämtade upp farmor och åkte till audionomen med henne.
Det gick fint och när jag lämnat henne hemma igen var det bara att åka vidare in till jobbet.
Det fortsätter att vara mycket att göra och idag kände vi oss alla lite "dagen-efter". Stora biljettsläpp är roliga men också arbetsamma.

Då är det ju trevligt när man ser en sån här lapp i en offentlig hiss någonstans i Stockholm.

Jag tog åt mig!

Tack mamma och pappa för allt hundvakteri hela veckan när det körde ihop sig totalt för oss. Vad skulle vi göra utan er?
Och min pappa är ju helt underbar, på eftermiddagen ringde han och berättade om en stor bilolycka och tipsade om alternativ väg hem.
Alltså, hur lyxigt kan man ha det med privat trafikledare och allt?

Fredagskvällen spenderade Chili och jag med min spanska serie. Ove svänger sina lurviga och jag är ordentligt fredagstrött.
Behövde inte ens en GT för att koppla av.

//Najno

Herregud, vad med folk vi har hjälpt idag. Vi måste ha slagit nåt slags rekord på antal konsertbokningar under en dag.
Väldigt roligt var det hursomhelst. Humöret har vi lyckats hålla på topp hela tiden.

Min brända kladdkaka gick iallafall åt, liksom Jenny-Bennys rawfoodbollar.

Dagens outfit hjälpte mig också att hålla humöret uppe:

Jag älskar den här tjejen med blingblingskor som dinglar så trevligt.

När jag kom hem tog jag ett härligt fotbad och filade fötterna.
Gjorde en riktigt urusel middag till mig själv; spagetti som jag glömde röra om i kastrullen och en klump av riven ost. Det var ta mej faen den tråkigaste middag jag gjort.
Tur att det fanns kladdkaka med grädde kvar från igår.

Ett videosamtal med Sofia gjorde mig varm i hjärtat.

En sån här bild bad jag henne ta. Min flicka!!!

//Najno

Idag blev det en lugn dag. Chili hade sovit över hos mor och far så i morse gick jag dit och gick ut med henne, för jag ville det. Underbart med en hysteriskt glad hund direkt före jobbet.
Ett härligt sommarStockholm tog emot mig och röda faran och när jag parkerat henne tog jag en lugn och skön promenad till blå huset.

Sen gick dagen av bara farten. Jag kunde gå hem lite tidigare och Ove och jag (och Chili) möttes i dörren hemma. Ovanligt!

Bakade en kaka och när jag skulle provsmaka skulle jag vispa grädde först.

Den här elvispen fick vi av farmor i inflyttningspresent 1987. Nästan 30 år sen och den är som ny.
Det tar ca 20 sekunder att vispa ett par deciliter grädde. Det är fan otroligt!

Och så bjuder jag på dagens skyskrapebild.

Ett tips om ni vill prata med någon men tycker det är dyrt att ringa utomlands; ring via Messenger. Hur bra kvalitet som helst och bildtelefonen funkade också. Sofia ville hälsa på Chili och jag ville se New York.

//Najno

I morse stod en klunga utanför huset där jag jobbar och jag funderade en stund om det var köande människor till vårt ena biljettsläpp denna vecka.

Det var det nu inte. Väldigt ofta står det klungor av det här slaget med en guide i mitten som försöker göra sig hörd i det allmänna torgsurret, som finns på Hötorget. Dagens guide hade en stark röst och hördes bra.
Dagens gick i ett rasande tempo med väldigt mycket folk de två första timmarna. Folk (våra abonnenter) hade förberett sig med långa listor på alla konserter de vill gå på utöver sina egna abonnemang. Det var kul!

På eftermiddagen kom min kära vän Taz till jobbet med en liten korg med svamp hon plockat. Det var väldigt gulligt och jag blev så glad.
När vi skulle gå från jobbet kom Bodilski på att skrivaren behövde fyllas på med papper.

Tack för dagens garv, Bodilski. Jag är så himla glad att jobba med helt underbara människor. Allihopa!

Efter jobbet begav en av kollegorna och jag oss till höstens första yogapass!

Varmt, stelt, jobbigt och helt - underbart var det.
Yoga-Jenny är fantastisk på att sprida bra energi, jag ska snoka reda på hur hon gör.

Och dagens roligaste telefonsamtal var naturligtvis från dottern i New York. De har det underbart.
Och jag fick min skyskrapebild.
Tack Soffi!

Undra på att man är äckligt nöjd med dagen.
//Najno

Det brukar ju vara relativt lätt att kliva upp första morgonen efter semestern men i morse tog det lite emot.
Jag tror jag hade tagit på mig dotterns resfeber, eftersom hon och långa killen i förmiddags flög till New York. Som hon har längtat och som jag är avundsjuk. Vill så gärna se de dära skyskraporna och känna mig pytteliten.
Men men, det får bli en annan gång. Jag är glad att de kom iväg som de planerat.

Min fina arbetsplats.

Nu har ruljansen kommit igång som vanligt och trots att vår orkester är på turné i Amsterdam märktes ingen skillnad mot en vanlig måndag. Alltså, massor med samtal, massor med kunder över disk.

Jag slutade lite tidigare så Ove och jag kunde äta middag tillsammans innan hann drog på innebandyträning.

Lyxigt, eller hur?!

Senare på kvällen tänkte jag att jag skulle koka lite ägg till i morgon. Kan vara gott att ha som mellanmål (inspirerad av Bodilski, som smaskar ägg hela tiden).

Efter en timme som Queen över fjärrkontrollen gick jag ut i köket för att baka en sockerkaka.

Häpp! Torrkokning på riktigt liksom.
Jag har ju gjort det där misstaget för ca 20 år sen. Då blev hela vårt hus rökfyllt. Jag satt i klädkammaren och spelade Harpan på min nya, alldeles egna dator och glömde både tid och rum.
Dessutom satt bägge äggen i taket för de exploderar efter tillräcklig tid.
Pröva det inte, det räcker att jag gjort det.
Nåväl, inga ägg kokta och inga ägg var kvar till sockerkakan, så det var ju bara att gå tillbaka till tv:n.

Får väl köpa nåt fikabröd på väg till jobbet i morgon, för nåt straff måste jag ju ha när jag är så klantig.

//Najno

En del av min söndag tillbringade jag här.

Man måste ju vara laddad för en ny vecka.
Häng med mig, för nu börjar hösten på allvar.

//Najno

I morse packade vi ihop oss och lämnade stugan.
Hej då, fina tapeter i sovrummet.

Vi drog raka vägen till Borlänge, där "vår" massage-Irene bor och har egen lokal.

Till och med Chili trivs här för det är bara en massa god, vänlig och glad energi här.

Alltså, vi kunde inte ha gett oss en bättre avslutning på semestern.
Bästa Irene, tack för att du tog så fint hand om oss på din lediga lördag. Vi kommer garanterat tillbaka!

Fina, fina Irene!

Ja, sen var vi ju möra och fina och hamnade på en känd korvkiosk i Hedemora.

Nog för att jag är stor i maten, men deras portioner tar verkligen priset. Lite väl mycket matslöseri, tycker jag.
Det ser ju inte ut som om jag rört maten och då var jag ändå proppmätt.

När vi väl landat på Lycko (hem ljuva hem!) så packade vi upp på en gång, tvättade och bytte lakan i sängen. Chili fick sig ett storbad också. Hon måste ju lukta gott för sjutton och hon har rullat sig i jordhögar, fågelskit och annat under hela veckan. Urk!

Dottern och långa killen bjöd oss på middag. Lilla flickan hade gjort egen, svingod rödvinssås till köttet.
Satan i gatan vad gott det var.

Och för er som vill läsa biografin om Vincent van Gogh; den ligger under tak på en busshållplats i Västanvik i Dalarna.

//Najno

I morse vaknade vi av smattret av regn mot fönsterrutan. Vi bestämde oss för att kura inomhus.
Inatt läste jag klart biografin om Vincent van Gogh. Fy satan, vilket livsöde, sålde endast en enda tavla under sin korta livstid, men målade säkert flera hundra.

Nu ska vi leta en tom busshållplats med tak, där jag lägger boken till någon annan medmänniska, som vill läsa den.

Nu blir det lite lättare läsning, Björn Hellberg gillar jag skarpt. Lite feelgood trots att han skriver deckare.

Vi spelade även kort medan vi väntade på att regnet skulle sluta vid 15-tiden, vilket det gjorde. Slutade regna alltså.

Till kvällsmat åkte vi till Siljansnäs och köpte pizza.
Hujedamig vad god den var.

Är ni också, som jag, såna som inte vill äta kanter? Tycker det är onödigt när allt det gottaste ligger i mitten.

Efter middagen stillnade allt upp i naturen och sjön blev helt spegelblank.
Superskönt ute och lukten av höst gör mig alldeles varm inombords. Jag älskar hösten!

Även Chili tyckte det var härligt att få rulla sig i blött gräs. Gud så hon kan se ut.

I morgon åker vi hem igen. Mina vänner, häng med söderut vetja!

//Najno

Idag tog vi semester på riktigt.
Inga längre utflykter än till Leksand för att handla lite.
Stadiga frukosten missade vi iallafall inte.

Efter frukost la jag mig och läste min bok om Vincent van Gogh - och tvärsomnade. Inte för att boken är dålig....

Men på eftermiddagen ryckte vi upp oss och efter turen till Leksand satt jag på trappan och läste.

Sämre utsikt kan man ju ha.

Voffis roade sig i gräset och gosade med en spindel med jättelånga ben, den var rolig att rulla på.

Mot kvällen nalkades det grillat. Det blev en bra arbetsfördelning idag.

Det blev en skön, väldigt avslappnad dag.

Nu ska jag återgå till bok när den här B-filmen med Arnold Schwarzenegger är slut.

//Najno

I morse vid frukosten skulle jag läsa lite nyheter på mobilen.

Alltså, hur dålig får man vara, DN?
Ni kan åtminstone göra som alla andra webbtidningar, meddela i rubriken att artikeln kostar pengar att läsa, då kan man slippa bli jävligt irriterad på morgonen. Fy på sig Dagens Nyheter, inte kundvänligt för ens en krona.

Nåväl efter stadiga frukosten åkte vi ut på utflykt. Vi åkte till Rättvik och utsiktstornet Vidablick.

Jodå, vi kom högt upp men jag fick gå ut ensam med Chili på den allra översta toppen.

Satan i gatan vad det blåste på toppen!
Jag är så imponerad av Ove, som trots sin höjdrädsla ändå klampade på i trapporna näst längst upp och fotade.

Vi spatserade sen vidare på gågatan i Rättvik och kunde konstatera att turistsäsongen är över. Det kändes faktiskt som höst idag. Men det är ju min favvoårstid så jag hade inga problem med det.

Väl hemma i stugan tog vi det väldigt lugnt och laddade upp för kvällens kräftfest. Dags för test av en ny sorts kräftor.
Jag gillar egentligen bara stjärtarna, har liksom inte tålamod att pilla och sitta och sörpla. Så det blev den här:

Hela kräftor OCH ett gäng stjärtar. Mycket bra, mycket bra.
De här var mycket godare än Ullmos Louisianakräftor. Lite saltare, ingen som helst dysmak, fin röd färg och små klor och fina stjärtar. Mums!

Åh, nu har vi suckat på olika sätt resten av kvällen för vi blev så mätta.
Tack för idag, slut för idag.

//Najno

Nu har vi verkligen kommit in i semestermood, när vi inte ens vet vad det är för veckodag när vi vaknar. Vi kör iallafall på med stadig frukost.

Ove gillar hårdkokt ägg medan jag vill ha krämigt ägg

Vi bestämde oss för att åka till Nusnäs och kolla dalahästtillverkningen. Det gör vi varje år, det är som en tvångstanke hos oss.

Lika fascinerande att se tillverkningen varje gång.

Vi åkte ju på klassresa till Furudal när vi gick i 6:an.

Ove är tvåa från höger

Här är han etta från vänster.

Efter Nusnäs letade vi efter ett fridlyst kalkbrott. Det där jävla kalkbrottet var inte bara fridlyst utan så hemligt att vi inte hittade det. Åkte vidare till Rättvik.

I vintras var vi och letade ny stugby och hittade en i Rättvik.

Mor och far bodde där i juli och gillade det skarpt.
Nu åkte vi dit och kollade hur det såg ut på sommaren.

De hade ingen stuga ledig vår semestervecka i år. Men vi är så nöjda med den vi har nu.

Efter middagen tog Chili och jag en kvällspromenad till vattnet. Det var nästan spegelblankt...

Och i backen på väg hem mötte vi fullmånen mot en förgrund av svensk sommar.
Så jäkla vackert!

//Najno

Måste bara börja med att berätta om vår dotter, Sofia.
Ni vet ju att vi i den här familjen brukar ringa hem till den som inte är med på en bra konsert med bra låtar. Så får man liksom vara med ändå, ni vet.
Häromdagen var Sofia och långa killen på Stadion och lyssnade på Veronica Maggio. Maggio är en av Soffis absoluta favoriter men definitivt inte min.
När jag messade Sofia på kvällen svarade hon med sitt mess:

Senare under Maggio-konserten kom dock min jättefavorit Eva Dahlgren och sjunger "Vem tänder stjärnorna". Då har min unge filmat det och skickar filmen till mig! Det är kärlek det. Tack Soffi, jag blev så glad!

Idag var vi uppe ganska tidigt för att vara oss.

Till och med hunden var pigg!
Vi intog vår stadiga frukost och åkte till Leksand och handlade både på Apoteket och apoteket Blå näsan. Passade också på att köpa lite gotta på Siljan Konditori.

Mysigt värre!
Efter en smärre tupplur (jag älskar tupplurar) åkte vi till Siljansnäs och Björkberget för att kolla utsikten.
Den var fin och det var så mycket barn i stugbyn, som nu är ett boende för flyktingar. De lekte och spelade fotboll och jag blev så rörd när jag tänkte på att det här kanske är deras skönaste sommar nånsin i fredstid. Naturligtvis vill de vara i sitt hemland men här kan de plötsligt få vara lekande barn, precis som alla barn ska vara.

Vi tog de obligatoriska selfiebilderna och njöt av den prisbelönta utsikten. (Jo, den har stjärna i Guide Michelin)

Efter minnenas tur till Siljansnäs åkte vi tillbaka till Alvik och Granberget, som ligger mittemot Björkberget. Vi har aldrig varit där konstigt nog och vi var naturligtvis helt ensamma förutom några arbetare som tittade förundrat på oss.
Vi beslöt oss för att gå uppför skidbacken med hunden i släptåg. Eller så var det vi som var i släptåg. Jag upptäckte att det var lättare att gå baklänges upp för backen så det gjorde vi.

Vi fick ett helt nytt perspektiv på landskapet och såg ända över sjön till Björkberget, där vi tidigare stått och kikat.
Härligt upplevelse.

Ikväll hann jag inte blåsa på grillen, naturen skötte det alldeles utmärkt själv.

Och middagen med hästbiff, champinjoner, lök och sallad var ta mig sjutton så satans gott.
Bra jobbat, Ove!

Fladdriga hälsningar från Dalarna (skall läsas på dalmål)

//Najno

Vi började vår lakansjakt med en stadig frukost. Man måste vara förberedd liksom.
Vi drog direkt till Mora och Jysk Bäddlager.

Naturligtvis hittade Ove bra lakan (jag rastade hunden).

Vi ställde bilen vid vattnet och promenerade längs sjökanten och hamnade på en glassbar som även serverade hundar laktosfri glass med skinka!

Skinkan var godast, men glassen var inte dum den heller, tyckte Chili.

Inte lika stor som i Avesta, men ganska stor dalahäst.

När regnet kom åkte vi vidare mot hemmet.
En helt underbar kväll blev det med stilla sjö, magiskt ljus och naturligtvis en regnbåge över alltihopa

Enda nackdel med att bo i lägenhet - ingen grillning. Därför tar vi denna vecka varje tillfälle i akt att få göra det.

Jag har det nog från pappa, jag älskar att blåsa på grillen. Det gjorde han alltid när vi grillade när jag bodde hemma.

Jag tror ni har fattat vi har det väldigt bra här.

Asså den dära strålkastar'n rätt i plytet halv nio på kvällen!

//Najno

Vi gick inte direkt upp med tuppen i morse men vi packade det sista och kom iallafall iväg den tid vi planerat.

Viktigaste grejerna kom med, hundväskan och yogamattan.

För en massa år sen firade Ove och jag vår ihopdag på Björkbergets spa. Vi bodde på hotellet och upptäckte då att det fanns en liten stugby däruppe nästan på toppen av berget.
Vi ville gärna prova en stuga där med Sofia på sommaren (det här var den kallaste och mest regniga 11juni nånsin) så då gjorde vi det.
Efter det har vi tillbringat en vecka i Siljansnäs, bara vi, med övrig familj, med vänner. 14 år har det gått sen första mötet med Siljansnäs.

I vintras såldes både hotell och stugby och är numera asylboende.
Vi har sörjt och varit ledsna och vilse i pannkakan men vi är ju duktiga på att hitta alternativ. Så nu i år hyrde vi stuga i Alvik och nu kan man sitta på verandan och titta på Björkberget från ett annat håll liksom. Dessutom har vi sjöutsikt, vilket vi aldrig haft.

Här kommer vi trivas en vecka!
Och det firar vi med korsord och en GT.

Chili verkar trivas också men väljer gärna en väska full med kläder istället för sin fina mullemullhundkorg.

För er som känner mig och läser bloggen, så vet ni ju att jag alltid glömmer nåt hemma. Hårborsten som jag oftast glömmer har jag med mig, likaså necessären, som jag glömt ett antal gånger. Men vad vi inte har med oss är - lakan och toapapper.
Herregud, man undrar ju vad man tänker med egentligen.
Men allt löser sig, toapapper fanns i huset och påslakanet får fungera som underlakan inatt.

I morgon börjar jakten på två underlakan, hääääng med!!

//Najno

Alltså jag erkänner, jag tyckte det var skitjobbigt när dottern flyttade hemifrån. Förstod nog inte själv hur mycket jag saknade henne.
Men positivt lagd som jag är så har det ju sina fördelar med att barnen flyger ur boet.
Det här är en stor fördel:

Och diskbänken är precis lika tom när man kommer hem.

När saknaden blir för stor är det ju tur att det finns telefon, med bild och allt.

Jag kommer sakna min bästis nu när vi drar iväg på äventyr, Ove, Chili och jag.

Efter packandet och pysslandet och ett par avsnitt av "Gran Hotel" på Netflix kom Taz och Cesare på besök. När man fikar hos oss måste man ha festhatt. Gäller även hundarna!

- Nej, Cesare! Du får inte äta upp min hatt!

Efter hattäventyren hade vi det bara mysigt, människor och djur.

Tänk, ibland bara stöter man på människor som tar en plats i hjärtat. Jag är så glad att jag rensat mitt för länge sen så att jag har plats för de jag verkligen gillar.
Det kallas visst Feng Shui.

//Najno

Åh, idag blev det en sån där superdag, som det kan bli ibland.
Lång frukost, lång dusch och ingen brådska alls.
Vi kom på att vi skulle åka till Wenngarns slott och bara strosa runt i parkerna. Sagt och gjort.

Vi var i promenadtagen så vi vandrade ut i naturreservatet och bara njöt.

En perfekt sommardag, inte för varmt, grusväg och lukten av högsommar.

Och på den där fina parkbänken vid fontänen skulle jag kunna sitta resten av livet och hålla Oves hand.

På kvällen hade vi bestämt oss för att äta kräftor, bara sådär.
Ove ville absolut inte ha festhatt men det ville jag.

Det är alltså snöret under hakan som gör alla mina dubbelhakor. Satans snöre!

Glömde fota ytterkartongen men det var Ullmos stora Louisianakräftor vi köpt.
Fin röd färg, medelhårt skal och nån enstaka smakade sumpmark. De fick godkänt, men inte mer.
Nästa vecka provar vi nya kräftor.

På kvällspromenaden fick Chili och jag sällskap av våra bästisar Taz och Cesare. En nästan två timmars lång promenad och när jag såg att det bara var 10 grader ute förstod jag varför jag saknade mössa och vantar.

Älskar den här bilden av uppmärksam och kommunikativ hund.

//Najno

//Najno

Igår åkte hela familjen, Ove, Sofia och jag in till stan för att ha en skön spa-dag tillsammans.

Ove och jag fick varsin helkroppsmassage med fotritual, i samma rum. Det var riktigt mysigt!
Sofia körde ansiktsbehandling och blev nöjd.
Rödmosiga och färdigknådade begav oss hemåt.

Mor och far, som varit hundvakt under tiden bjöd på middag. Och sen blev det raj raj med GT och kortspel.

Lite modevisning blev det också då pappa fått nya taxikläder. OBS! shortsen är privata. He he.

Tusen tack mamma och pappa. Jag är så jäkla glad att vi fortfarande har så roligt tillsammans!
Idag vilar vi.
//Najno

Första semesterdagen!
Med lite lätt och ledig klädsel var vi ute och gjorde ärenden.

Vi pysslade om oss själva på eftermiddagen och jag hittade en bra serie på Netflix. En spansk en, Grand Hotel. Så bra!
En bra serie och en veckotidning med korsord, ja då är det ljuvligt!

På kvällen hade jag fått en tid hos veterinären med Chili. Hon råkade få ett äppelkart rakt in i ögat i helgen och blev alldeles svullen en kort tid.
Ville bara kolla att det inte var nåt allvarligt.
Men det var bara fint med Chili. Veterinären tog sig god tid och kollade hela hunden. Hon fick mer än godkänt och tror ni inte att veterinären frågade:
- Jo, hur gick det med analsäcksinflammationen du sökte för i Knivsta tidigare i sommar?
Ja, det var ju bara att erkänna som det var, att hunden löpte och jag visste inte hur en hundbak kan se ut då.
Men herregud, ska den där jävla soppan förfölja mig resten av mitt hundliv?

Och naturligtvis får man smaka lite av mammas mat när man ser på henne med de där ögonen.

//Najno

Idag gjorde vi oss redo för ännu ett sommarkalas. Det var Oves systerbarnbarn, Leon som tidigare i veckan fyllt 10 år.
Tiden går verkligen fort, det ser man på barnen, om man nu inte vill se det på sina egna rynkor.
Familjen har två härliga katter, Skorpan och Couscous. Chili får ju hänga med oss på kalas och hon har ju inte vett att vara rädd för två stora innekatter.

Tack Familjen för otroligt god mat och mysigt kalas.
Måste testa att göra pannacotta med hallon- och blåbärsjello ovanpå. Det var bara så gott!

Efter kalaset åkte vi hem för vi skulle få fina gäster. Sofia och långa killen hade vi bjudit in till söndagsmiddag och då åker stora kastrullen fram.

Kyckling med ärtor i gräddsås med ris är en av Soffis favvorätter så jag lockade med det.

Helt underbart att vi andra inte ens hann sätta oss innan hon hade börjat lassa in.

Kvällen avslutades med ny dansk serie, som verkar lovande.
I morgon är det semester på riktigt!

//Najno

Vaknade relativt tidigt och kunde med gott samvete ligga kvar i sängen och titta på invigningen av OS.

Det var en mäktig invigning och Therese Alshammars klänning var ju den läckraste, tycker jag.

Innan frukost tog Chili och jag en promenad i rena rama trollskogen. Ljuset var så vackert och vi har den sötaste hunden på jorden.

Efter frukosten med mitt personliga ägg

åkte jag sen till farmor. Vi åkte till Sundbyberg och kollade slutrean på kläder och gjorde lite ärenden.
Det var trevligt och vi hamnade på en parkbänk och pratade gamla minnen. Skönt.

När jag kom hem gjorde jag en hitte-på-marinad av soja, fikonmarmelad och massa cayennepeppar. Satan i gatan vad gott det blev.
Nu är vi båda redo för en ytterligare ledig dag.
//Najno

Jag har känt mig så glad och energisk de senaste dagarna. Igår jobbade jag fram till konsert och i sista minuten bestämde jag mig för att göra en afterwork på egen hand.

Åh, inte visste jag att jag gillade Rachmaninov, men det gör jag.
Jag hade lämnat min kassa för konserten och tänkte redovisa den när konserten var över.
Men då satt den här lappen på min skärm!

Tack kära kollegor för att ni hjälpte mig. Jag blev så glad.
Och utanför personalentren stod min privata gula taxi med pappa som chaufför.
Han körde mig ända hem och vi fick en bra pratstund tillsammans. Min snälla pappa. Tack!

Att jag varit energisk och glad idag förstår jag däremot eftersom jag nu går på ytterligare semester i ett par veckor.
Vi brukar ju fira med korv och ost på balkongen men vi hamnade faktiskt på Sofias balkong istället.

Minst lika trevligt som på vår egen och dessutom fick vi hemgjord potatissallad serverad på guldfat.
Himmelskt gott! Jäkla unge, hon är även bra på att laga mat.

Nu kan inga sjukdomar komma emellan nu ska jag fan njuta av min ledighet, helt utan krav eller måsten.
//Najno

Oj, har visst glömt bort min dagbok för en dag.
Så det blir lite blandat.
Häromdagen kanske ni läste i kvällstidningarna eller såg på lokala Stockholmsnyheterna om en långtradarchaffis som inte visste hur hög hans lastbil var.
Jo, jo den var högre än Klaratunneln på Sveavägen och vi såg det "live".

Han åkte faktiskt själv ifrån olycksplatsen och hela Sveavägen stod stilla och höll andan att ingen del av lastdelen skulle ramla av.

Idag skickar jag även massor med varma grattishälsningar till min bästa Sus. Hon fyller år och jag sjöng en trudelutt för henne i morse. Sus är den där vännen som säger bra saker hela tiden. Och sen har vi samma humor och det betyder mycket.
Underbart med vänner som alltid är glada trots att vi inte hörs så ofta. Ni vet alla vilka ni är och jag tänker ofta på er allihop.
Här en bild från sist Sus och jag var i Halmstad. Slutet av september!

Häromkvällen träffade Chili och jag våra kvällskompisar Taz o Cesare.

Cesare busar med Chili, som häckar under en bänk.

Tänk att en hundrastgård kan locka till så mycket bus i våra hundar.

Nu ikväll gick jag och mötte Soffi och långa killen. Då hade jag fått en present!

Rossana, långa killens mor, har varit utomlands och hittat den perfekta solhatten till mig!
Jag har nu letat i två år efter det rätta stuket och jag blev så himla glad.
Nu har jag så mycket adrenalin för hatten så nu måste jag lugna ner mig.
Jag läser lite - en biografi om Vincent van Gogh så kanske jag blir sömnig - eller inte!

Tjingeling alla och ta mig tusan om jag inte tror på Karma!
Gör gott - få gott!
//Najno

En del bloggare kör ju med tbt (throw back Thursday). Trams!
Man kan faktiskt fastna i gamla foton en helt vanlig måndagkväll, när mannen är på Whitesnake på Grönan.

Det började med att jag blev alldeles varm i hjärtat av det här:

Sen bara fortsatte det hela.

Jo, vi dansade mycket och klädde ut oss ofta. Det kanske är för att mina föräldrar gjorde det väldigt mycket när jag var yngre.

Det finns nästan mer bilder av Sofia som clown än det finns vanliga bilder.

Senare hamnade jag ännu längre bak i tiden.

Klassresan 1976 eller 1977. Han som står i kamouflageoverallen vid hästens bak är Ove!
Och den där hästen hälsar vi på varje år vi är uppe i Dalarna. Även Sofia har ridit på den.

Jag förstår, det är svårt att tro, men det är jag! I cabaren "På taniga ben" regisserad av Ingela Malmberg. Det läskigaste och roligaste jag gjort dittills. Spelades för hela gymnasiet och även kvällar om jag inte minns fel.

Åh, studenten! En av mina allra bästa dagar hittills. Så glad att slippa skolan och bara få gå vidare i livet. Köpte ett par svindyra linnebyxor på NK till studenten. Byxorna tålde inte vattentätt så med vinfläckar på slängde jag dem efter en gång. Häpp!

Och tänk alla resor vi gjort i familjen. Vi åkte till Tunisien två gånger per år under sju års tid på 70-talet. Exotiskt med kameler och världens finaste sandstrand.

Nu 30 år senare skulle jag vilja säga till mig själv:
- Vad fin du är!
- Var inte orolig!
- Allt ordnar sig!
- Du är så bra som du är!

Och sen skulle jag pussa mig själv på pannan!

//Najno

Skönaste söndagen på länge.
1. Promenader med hundar
2. Långfrukost med min man
3. Läsa ut en mycket bra bok
4. Dammsuga, tvätta, byta sängkläder och städa toaletter.
5. Stryka kläder till morgondagen
6. Kött o sallad till middag
7. Engelska serier hela kvällen
8. Träffa kompis på kvällen med tre hundar. Det gick fint.

Nu är jag redo för en veckas jobb, sen semester - igen!!!

//Najno