Nobel för hela slanten
I morse stod tv-bussen utanför jobbet.
Ett gäng utländska journalister stod utanför personalingången.
Vi hade stängt i biljettkontoret men telefonbokningen var såklart öppen.
Herregud så det luktade gott av alla färska blommor.
Inte lätt att ta selfie när man är osminkad och lite småskitig i håret. Men vi hade ju inga kunder över disk idag, så det fick bli så.
Det är alltid en speciell stämning i huset på Nobeldagen och det är så kul att få ingå i styrkan.
Jag kunde ha fått gå på utdelningen - om jag hade ägt en långklänning. Men nu gör jag inte det, så jag fick tacka nej.
Ett gäng utländska journalister stod utanför personalingången.
Vi hade stängt i biljettkontoret men telefonbokningen var såklart öppen.
Vi fick en riktigt lugn dag och kunde därför smyga upp till Stora salen och titta på utsmyckningarna i närbild och på riktigt.
Herregud så det luktade gott av alla färska blommor.
Inte lätt att ta selfie när man är osminkad och lite småskitig i håret. Men vi hade ju inga kunder över disk idag, så det fick bli så.
Det är alltid en speciell stämning i huset på Nobeldagen och det är så kul att få ingå i styrkan.
Jag har chittchattat med de stackars vakterna som vaktade vår del (baksidan) av huset idag. Det måste vara ett av deras mer tråkiga uppdrag på året. Sitta i ett nedsläckt, tyst kafé (som ligger bredvid oss) en hel dag.
På eftermiddagen kom jag på att jag skulle hämta en tårta på Vetekatten åt Soffi.
Herregud, jag blev ju inringad av poliser och kravallstaket på Hötorget och hade ett jäkla sjå att både komma ut och sen in på jobbet.
Men polisen tyckte att tårta var viktigt att hämta så de lät mig passera.
När jag skulle in i huset igen fick jag packa upp tårtan och visa den för vakten.
Håhå ja ja.
Jag kunde ha fått gå på utdelningen - om jag hade ägt en långklänning. Men nu gör jag inte det, så jag fick tacka nej.
Lite kort varsel var det. Men nu är det jag som inköper en klänning, utifall att....
//Najno
Rosersbjörken under ett år!!!
Kära mina vänner!
Nu har det gått drygt ett år sen jag första gången tog ett foto på min fina björk vid Rosersbergs pendeltågsstation.
Den där björken har liksom blivit en kompis som skiftar utseende och i den mörkaste november så vet jag att om några få månader är den lika grön och fin igen.
Jag förstår att ni har längtat så nu kör vi alla bilderna i kronologiskt ordning:
2014-11-04 Allra första bilden, ser ni vad grönt det var i november förra året?
Helt galet, och vi som tyckte vi hade en så lång och fin höst i år.
2014-12-08 Den allra första snön kom och låg kvar en stund.
2015-01-14 Här var det kallt, en helt perfekt vinterdag, helt enkelt.
2015-02-12 Februari var också kall och massa is på (eller åtminstone mellan) spåren. Tågen var försenade väldigt ofta. Och är fortfarande....
2015-02-20 En vecka senare var det som om det aldrig varit vinter. Det luktar vår!
2015-03-25 Det kom aldrig nån mer snö. Skönt, tyckte jag!
2015-04-21 En riktig aprildag. Den här perioden varade rätt länge, men sen hände det grejer...
2015-05-13 En kväll när jag missade gå av tåget, men jag såg att bladen slagit ut i regnet!
2015-05-18 Jamen det blev ju sommar på en gång, vettja.
2015-06-08 Alltså, alla har klagat på den här sommaren. Jag fattar inte vad ni pratar om. För jag har bara haft sol hos mig.
20015-07-21 Ni fattar vad jag menar. Bara sol hos mig...
2015-09-29 Augusti försvann och plötsligt var det september. Och vädret fortsatte vara fint.
2015-10-07 Här, runt pappas födelsedag är hösten som vackrast. I år var det fortfarande sommar.
2015-11-09 Typiskt novemberväder. Goodbye, alla löven!
Ett år har nu gått med björken och cirkeln är sluten. Ensam på perrongen, varje morgon, ifred med mina egna tankar. Tack, säger jag bara!!!
// Najno