Film är bäst i soffan

Igår kväll fixade dottern och långa killen en riktigt mysig fredag kväll med film för alla i soffan. 
En av favoriterna "Grinchen" gavs på bio Lycko. 
Soft som satan. 

Sen var det bara upp och jobba i morse. Lite P1-sällskap i bilen gjorde susen. 
Fick dock p-böter idag. 
Äsch, pengar är till för att förbrukas. 

Jullan och Jenny Benny fixade julgranen och det blev så fint. 
Nu är julskyltningen klar i biljettkontoret. 

Svischade hem med p-boten på vindrutetorkaren. Den blåste naturligtvis av på motorvägen, så jag inväntar inbetalningskortet. 

Långa killen och jag blev ensamma hemma ikväll då både dotter och man var på fest. 
Lehandro har skaffat ett nytt tv-spel så jag kunde lugnt varva film med lite julpyssel. Perfekt! 
Såg "Dallas Buyers Club", den var superbra, men så vann den en Oscar också. 
Se det blev en bra dag. 

//Najno


Får det lov att vara lite fika?

Som ni alla vet älskar vi att fika på jobbet. Vid halv 4-tiden är det alltid någon av oss som blir lite sötsugen. 
Vi kan vara "duktiga" och äta frukt och ibland slår vi på stort. 

Stort och stort. Liten men naggande, vansinnigt god från Gateau. Tack Anki Bagger. 

Idag ville vi ha mums-mums men det nyöppnade Coop i t-banan hade bara skumbollar i sitt eget märke. 

De fick duga dem också! 

Sen är jag så glad för Anki Bagger köpte ett datumljus till mig på sin väg hem idag. Har letat men inte funnit något. 

Fast nån julpyntning hinner jag inte med i helgen. 
Massor med aktiviteter väntar, till att börja med är det min jobblördag. 
Tjoho! 

//Najno


Hänt på tåget

Ofta tycker jag att världen har blivit så hård och kall. 
Det är skönt när jag får revidera de tankarna.
Nu på pendeltåget klev det just på en väldigt arg man som pratade för sig själv. 
- Det är ett jävla sätt och hålla på att bråka om nätterna. Helvete! Fan vad less man blir. Ja men det var då själva fan!!!, skrek han för sig själv. 

Det blev naturligtvis oroligt i tågvagnen bland oss tre utspridda resenärer. 
När han gått förbi började vi tre prata med varandra om psykisk sjukdom. 
Vi hade lite olika synvinklar på det hela men fortsätter nu resan i samförstånd.
Vid nästa station kliver en mamma på med en bebis i gurgelåldern. 
Stämningen ändrades en tredje gång och vi alla tre (nu lite fler resenärer) ler och tänker säkert: 
- Vad underbart omedveten den lille är. Låt honom vara det! 

//Najno

Snurrig glädje (och lite bit-ifrån)

Igår glömde jag min nyckel i mammas dörr. 
Idag glömde jag telefonen hemma. 
Snurrigt värre. 

Körde röda faran genom filmjölksdimman till Rosersberg och kom iväg på tid. 
På jobbet fortsatte julskyltningen och uppsättande av julstjärnor. 
Det blev så flamsigt igår att vi fick avbryta. 

Dimman låg kvar när jag körde hem och för första gången var jag tvungen att använda dimljusen. 
Har haft körkort i 30 år och har aldrig behövt det förr. 
Så nog var det dimmigt allt. 
Flygen på Arlanda kunde inte lyfta idag, tur att Soffi och långa killen åkte igår. 

Hemma tänkte Ove och jag ha en skön Tv-kväll. Men som så ofta hade Tele 2 problem med leverans av TV. det var väl dimmans fel. 

Som tur var hade senaste numret av Amelia dumpit ner i brevlådan. 


Tjockt härligt nummer. 

Däremot får jag ångest av den här tidningen. 

Allt ska vara så jävla hemlagat och "mysigt". Mår illa av alla surdegsnissar och pulled-pork-nördar. 
Det är ju inte ens gott!!!

Nä, tacka vet jag goda lussebullar från Vetekatten. 
Tack Fröken Bagge, för att du tänkte på oss i biljettkontoret. Vi blev så glada!

//Najno

Julpynt - fast inte

Jag hade ju skrivit på min att-göra-lista igår att jag skulle julpynta. Det blev ju inte så men jag har så mycket jul i kroppen att jag och Kats satte igång med lite julskyltning idag på jobbet. 

Det här var på eftermiddagen när vi var trötta och skrattiga. 
Julstjärnorna fick vi bara upp en av för de har nog sett sina bästa dagar. 

Vilka tjejer! 

I morse skjutsade jag Sofia och Lehandro till Arlanda då de passade på att julshoppa i London. Fick några fina bilder därifrån. 

Så ska en riktig gran se ut. 


Långa killen är för lång även i Londons tunnelbana. 


Sofia tyckte det här var nåt för mig, jag som tuggar nikotintuggummi sen 14 år tillbaka. 


 Måste säga att jag är lite avundsjuk på ungdomarna. 
Men jag har ju ingen semester kvar så jag njuter av den städade lägenheten istället. 

Inte ofta det här bordet är fritt från diverse pryttlar. 

//Najno



Hjärnstress vs att-göra-lista

I morse vaknade jag av riktig hjärnstress och kände mig lite orolig i kroppen. 
Jag hade planerat in en massa saker att göra så det bara snurrade i huvudet och jag blev mest handlingsförlamad. 
Känner ni igen det? 

Långa killen bad mig säga vad jag tänkte göra och säger sen: 
- Men allt det där behöver man ju en hel helg på sig att göra. 

Han föreslog att jag skulle göra en lista och stryka det som blev gjort under dagen. 
Det som blev kvar kan jag göra någon annan dag. Klok kille!


Herregud vad jag ska julpynta, har till och med skrivit det två gånger. 
Långpromenad strök jag på en gång för det var sånt skitväder. Chili var helnöjd med två korta och sen ligga på fönsterbrädan och spana på de därute i skogen bakom vårt hus. 
Läsa bok sket jag också i för det ska jag ändå göra nu. 
Massor fick jag gjort, plus dammsugning och skura golv. 
Röja lägenheten tog längst tid då pysslet på matbordet äntligen åkte väck. 

Jaha, nu är det bara julpyntet kvar då. 
Det ser jag fram emot!

//Najno

Bara så där liksom

Kära läsare!
Visst är det härligt med en söndag kväll och man börjar få lite måndagspirr och plötsligt kommer man på att man är ledig på måndag. 
Visserligen är det jobb nästa helg men den här "överraskningen" ska jag njuta av hela dagen i morgon. Tjoho, säger jag ba'. 

Idag var det söndagsmiddag hos mor och far. 

Tyvärr var maten för god så jag hann aldrig ta fram kameran och visa den fina dukningen mamma gjort. 
Kortspel blev det naturligtvis efteråt. 
Mor hade skapat en ny förrätt dom ta mig sjutton var det godaste jag ätit på länge. 
Grillad toast med olivolja, pruskuttu (ja,ni vet italienska skinka), getost och lite honung. 
Ny absolut favorit!

Efter lite kortspel åkte vi hem, mätta och väldigt glada. 
Det är så himla trevligt med söndagsmiddagar. 


Nästa söndagsmiddag blir till jul. Då ser jag fram emot mammas Jansson och räklåda (ugnsomelett med räkstuvning). 
Ingen jul utan detta! 

I morgon är jag ensam en stor del av dagen. 
Gissa vad jag ska göra då?

//Najno

Tillsammans

SL har det inte lätt med att nämna nya anledningar till sina förseningar. 
Jag vet att det inte är de som ansvarar för spåren men kan inte alla entreprenörer som handskas med pendeltrafiken bara sätta sig vid samma bord och komma fram till gemensamma åtgärder. 
Ska det vara så svårt att samtala med varandra? 


På väg hem i fredags (jodå, jag slutade tidigare) kom jag hem lika sent som vanligt för då var det först försening pga ordningsproblem och därefter blev det tågkö. 
Tur att dottern fixade maten och vi kunde få en sen fredagsmiddag tillsammans. 
Idag blev det en riktigt skön familjedag med alla fyra lediga, vilket är ovanligt numera. 
Vi gick på bio och såg den senaste Hunger games-filmen. 


De två första filmerna var superbra men den här var lite trist och jag slumrade till vid hela tre tillfällen. 
Idag var det stora julbelysningsdagen i Stockholm. Det är så ljust och fint nu, särskilt på min fina arbetsplats. 





Långa killen hade det inte lätt i Hötorgsgaraget. Han fick ducka mest hela tiden, stackarn



Ja, det kan vara ett "handikapp" att vara riktigt lång. Jag vet hur det känns, ja, inte att vara lång men att ha ett "handikapp"; jag är ju vänsterhänt. 

//Najno

Jakten på den försvunna koftan

Lite halvstressig morgon med regn som hängde i luften. 
På jobbet blev det rushigt på slutet då sista konserten i vår succé Tonsättarfestivalen för Anders Hillborg gick av stapeln. 
Fantastiska recensioner gjorde att även denna konsert var otroligt välsåld. 
Det är kul när det går bra. 

Underbara dottern stod och gräddade pannkakor när jag kom hem. Vi är ju vana att äta sent så pannkakor kl 22 är liksom normalt för oss. Dessutom har vi väl alltid lyckats pricka in alla veckodagar utom just torsdagar för pannkakor. Knäppa familjen. 

Sen var det så att jag fick en väldigt fin (och dyr) kashmirkofta av farmor när jag fyllde år. Den där satans koftan har jag använt en gång och sen bara försvann den. 
Jag har letat som en galning i hemmet och inte funnit den. Till sist blev det idag en fixering hos mig att hitta den så jag vände upp och ner på innehållet i garderoben och nu har jag hittat den. 
Jag hade vikt ihop den och lagt den bland mina kortärmade toppar. 
Tänk så tokig jag är!!!

//Najno



Onsdagfirande och fikande för oss spättor - Bettor

Vaknade glad idag, det är ju min och en massa andra fina tjejers namnsdag; Elisabeth! 
Min faster, svägerska, kompisar, arbetskamrater ja, hur många som helst i min omgivning heter just Bettan. 
Grattis till oss. 
Jag började firandet på jobbet med onsdagsfikat. Bästa Tyttelitut hade bakat scones och serverade med lemoncurd, hallonsylt och grädde. Mums och stort tack!!

Sen avslutades kvällen med en träff med fru Dawson. Vi shoppade jultröja (jag köpte tre för alla var fina) och sen gick vi och satte oss på gamla Karlsson & co, numera Kristall. 

Jodå kristallerna glimrade! 

Vi käkade deras hamburgare och tog ett glas vin till. 
Som vanligt när vi träffas ville pratet aldrig ta slut och efter tre timmars middag blev vi "utslängda", precis som förra gången vi sågs. 

Maten var god! 


Toaletten inte så fräsch!


Glitter även i golvet. 

Tack Annica, för en superrolig kväll. Skönt att prata och skratta med dig. 

Hemma möttes jag av halvsovandes man och svärson och pysslande dotter. 
Hon är så kreativ och jag ska senare visa hennes senaste idé. Den är klar om ca 48 timmar. 

Halv tolv gick jag ut med hunden och kan man tänka sig vad konstigt, ett vägarbete i ett villaområde höll då på för fullt. Halv tolv på natten! 
Folk är inte kloka nuförtiden. 
Hunden morrade som ett åskmoln och jag kände mig trygg med min vakthund i mörkret. 

Här vaktar jag! 

//Najno

Korvtisdag

På morgonpromenaden käkade hunden gräs, vilket brukar betyda att hon mår illa. 
Fick ändå en lugnande bild av dottern under dagen att Chili bara var extra gosig idag. 

Fick sällskap av långa killen både till och från våra jobb och det var väldigt trevligt. 
Jag åkte tidigare i morse och gick till SATS och tränade. Stackars Bodilski är sjuk, så det blev ett ensampass, vilket passade mig utmärkt. Lite folk och hur många hörn som helst att få träna ifred i. 
Det blev en rörig dag på arbetet med rekord i antal kommande biljettsläpp. Men vi grejar det också trots att två av oss fyra ligger sjuka. 

Skönt att komma hem och få ställa sig vid spisen och bara skapa - nåja, snarare kasta ihop en korvstroganoff. 


//Najno


Vi går över daggstänkta berg....

Började morgonen med en 2,5- kilometare med vovven. Mor och far var hundvakt och trots att det var länge sen så hittade Chili hela vägen dit. 
Härligt med hund som hittar, om man skulle råka gå vilse på vägen hem...

I fredags fick jag besök av en äldre kollega från Jetpaktiden. Tänk, det är drygt fem år sen jag slutade där men då och då poppar det upp människor som finns kvar i hjärtat. Jag blir lika glad varje gång det kommer besök. 
Och idag hade jag ett vykort från kollegan där hon skrev att hon tyckte det var kul att ses. 
Ännu gladare blev jag då. 

Toppmåndagen avslutades med sista avsnittet av den fantastiska serien "Happy valley" som gått på 1:an. Missade ni serien, kolla om den går på SVTPlay, så jäkla bra var den. 

//Najno

Fredagsmys med pappsen

I fredags var egentligen första dagen sen 25 augusti som vi hade det riktigt lugnt med kunder på jobbet. 
Vi kunde då göra det där som inte syns och hörs så mycket men som blivit eftersatt. 
Vi har ju en sån tur att publiken verkligen gillar vår orkester och det vi gör, så det är ju närmast ett i-landsproblem när folk skriker när de inte får biljetter till något som är utsålt. 
Men även om ingen av oss tar skrikande eller otrevliga människor personligt så tär det ändå på en. 
Tur att majoriteten är glada och trevliga. 

Efter jobbet ringde pappa och ville bjuda mig på middag på 9:an. 
Ett gemytligt stammishak där pappa brukar käka med sina kompisar när han jobbar. 
Jag tog mina två ben och knatade från Hötorget till Sveaplan, en nätt tur på knappt två kilometer. 
Pappa och jag käkade sen middag och vi åkte vidare hem med en mellanlandning i Väsby, där han tankade gas. 

Visste ni att man tankar gas i kilo? Det visste inte jag men nu vet jag. 
Tack pappa för en supertrevlig middag och tack för skjutsen. 
Du är bäst!


//Najno

Psst... När vi tog den här bilden stod en annan chaffis bakom en pelare och spionerade på oss. Han undrade nog vad det var för mysko typer som selfade på macken. 


Vi måste våga prata om klimakteriet

Under en lång tid (nära ett och ett halvt år) har jag haft en ofattbar trötthet (fatigue) som inte går över trots massor med sömn, nattsvettningar, oregelbundna vallningar. 
Jag är ju van vid att ha ångest så jag har trott att det kanske var det. Att det var mig och min själ det var fel på. 

Men när dessutom mitt humör sen ett par månader tillbaka förändrades drastiskt blev jag faktiskt orolig. 
Jag närmar mig ju 50 och gick då till en kvinnoläkare. 
Av honom fick jag veta att jag är mitt i klimakteriet och att man enkelt kan göra något åt det. 
På fyra veckor har livet förändrats radikalt. Jag sover bättre, slipper vakna sjöblöt och frysande mellan dyngsura lakan, är på gott humör, och är normalt trött efter hårt arbete, på jobb eller hemma. 
Egentligen fattar jag inte att jag överhuvudtaget har kunnat fungera som en normal människa för jag har varit allt annat än normala jag. 
Eftersom den där fucking cancern förra året tog och tar all min energi och överlevnadsinstinkt så har jag trott att det var den som gjorde att jag var så trött. 
Det kanske det också var men nu är jag en bit på väg in i mitt normaltillstånd. 

Jag läste en bra läkarartikel på nätet om "Menopause - the Second Act"

Det är en kvinnlig läkare som skrivit artikeln om "oss". Jag väljer att se detta som början på andra akten i livet. 

Okej, då går vi vidare - på en kvällspromenad på mörka ensliga vägar. 


Här är det inte matte som är mörkrädd, utan hunden, som bara tvärnitade ikväll när vi skulle igenom ett mörkt skogsparti. 


Jag fick med mig henne efter lite pock och lock. 
Röjning och plockning hemma och nu hopp i säng. 
Måste komma i tid i morgon till jobbet vilket jag inte gjorde idag, apropå att sova bättre. 

//Najno

Onsdag mitt i vecket

En vanlig syn i skogen bakom Lyckostigen varje morgon. 

Jag älskar Soffis röda stövlar! 

I morse sken solen i Rosersberg och på bilgrannens motorhuv låg en katt och lapade sol. Den hann dock sätta sig upp innan jag fick fram kameran. 

Såg väldigt mysigt ut. 

På tåget kör SL massiv reklam för att man kan köpa biljett via sin mobiltelefon. 
Jag har en bättre undertext. 


Tåget kom i tid och det var ett nytt pendeltåg och inte det här gamla sunkiga från 80-talet. 

Efter jobbet åkte jag hem till farmor och fick kvällsmat. 
Dessutom hade hon en topp till mig som var så satans snygg att hälften kunde vara nog. Ger mig sjutton på att hon inte köpt den till sig utan bara säger så. Hon kan ju inte köpa fyra storlekar för stort med flit heller. 
Ska fota den men nu är klockan så mycket och jag ska upp med tuppfan I morgon. 

Tack farmor för en kul träff och varma diskussioner om livet. 

För att träffa dottern tog vi en kvällstur till Arlanda. 
Chili tror att alla med Maxkläder är lillmatte. 



//Najno

Skapa en schysst tisdag

Det är så himla typiskt. Nästan varje gång jag kunnat gå lite tidigare från jobbet så krånglar tågen. 
Visserligen krånglade de lika mycket i morse och jag klev av i Karlberg och tog tricken till Hötorget. 
Felet från morgonen kvarstod och hysteriskt mycket folk trängdes på vägen hem. 
Soffi bjöd på middag och sen sket vi i tv:n och fortsatte med våra omåttligt hemmagjorda julkort. 

Galleri Fischer



Jodå, det blir julkort i år också. 

Inspirationen och fantasin infann sig och nu är det bara några kort kvar att göra. 
Bäst att låta matbordet vara kvar som det är nu. 
Kreativiteten kan ju hoppa på en lite närsomhelst. 

//Najno

Snart är det kul - jul

Tänk att vi alla fyra tjejer är lika trötta på måndagar. Här ska man ha haft två lediga dagar (om man inte jobbat helg) och vilat upp sig så man kan vakna pigg på måndag morgon. 
Ingen av oss lyckas nånsin göra det. 

Men det gick bra ändå idag. 
Chefen har varit i Berlin i helgen och firat 25-årsjubileet av Berlinmurens fall. 
Högtidligt och fantastiskt hörde jag på radion i helgen och chefen kunde intyga det. 
Innan han åkte sa jag lite på skoj att han väl kunde köpa en tysk julkula om han sprang på någon. Han tyckte det var lite märkligt men idag kom han hem med en jättestor fin röd kula med Berlins skyline i glitter. 

Den är helt underbar och kommer hänga så fint i granen. 
Jodå, jag betalade för kulan, inga "mutor" här inte. 

//Najno


Hallå där!

En helledig helg är till ända. Två hela dagar, lördag-söndag utan planer, utan evenemang, utan krav. 
Lördagen blev för mig en lång filmdag. 
Bland annat fixade Lehandro så jag kunde se den underbara filmen " the Grand Budapest Hotel", se den och bli glad. 

Bästa soffläget. 

Hämtade Soffi på Arlanda, käkade lördagsmiddagen från Max. 
Sen gjorde de unga sig i ordning inför fest. 
Försenad Halloweenfest. 

Fy satan och möta honom en mörk natt. 

Rådjuret från Lyckoskogen. 

Idag var ungdomarna mindre pigga så Ove och jag packade varsin väska och begav oss till varsin träningslokal och tränade. 
Vi har träningskort på olika ställen tyvärr, men vi möttes på parkeringen efteråt iallafall. 


För min del gick det sådär. Det var skitmycket folk, nån gruppträning i styrkehallen, så eftermiddag på söndagar går bort. 
Gick igenom kroppen iallafall och det var skönt att duscha efteråt. 
Sen handlade jag middag och gjorde kalasmat. Lammfärsbiffar med fetaost, ugnsrostad sparrispotatis och mangochutneysås. Det var supergott och blev matlåda över till mig. 
Katsching! Där sparade jag 90:-, som en lunch kostar ute. 

//Najno

Psst ... Grattis alla pappor på Fars dag. Speciellt till min fina, snälla, bästa pappa. 

Mot ljusare tider

I år kommer Stockholms stad satsa ännu mer på julbelysning i det offentliga rummet. Och Konserthuset blir en del av den "upplysningen". 

Fint va?! Om du inte ser kommer här en närbild på en av pelarna.  

Kolla in skyltsöndagen den 23/11, då blir det så fint, så fint. 

Hoppade in på Hötorgshallen och köpte lite gotta till fredagsmiddagen med Ove. 
Det märktes till och med i rulltrappan att det var fredag. 

Obligatorisk påse för en del. 

Själv nöjde jag mig med årets första julmust. Läskigt, för jag kan dricka hur mycket som helst av den. 

Men det måste vara Apotekets! 

Ove,Chili och jag tog en kvällstur med bilen och hämtade Sofia på Arlanda. Bussarna gick plötsligt inte och det tar ju inte mer än sju minuter att åka dit, så det var snabbt fixat. 
Härligt med en kvällsutflykt. 

Och hallen hemma är ju så ljus och fräsch och välkomnande. Har precis gått med i Facebookgruppen, som givit ut boken Orka Torka, där man inte behöver skämmas för att ens hem inte alltid är i tipptopp. Skönt med människor som bjuder på sig själva och inte tar sig själva på så stort allvar. 

//Najno

Träna i snöslask - rena cirkusen

Alla visar så fina snöbilder från idag när vinterns första snö föll i Stockholmstrakten. 
Själv huttrade jag och vovve i skogen och klampade blöt lera. 
Och så här såg Rosersbjörken ut i "snöyran". 

Sådär lagom ljuvligt va?!

Bodilski och jag tränade i morse och SATS Hötorget verkade ha haft pippi på att sätta upp ur-funktion-skyltar, då både toalett och ribbstol hade såna lappar. 

Tillfälligt ur funktion. Men för helvete. 

Dagen gick i ett rasande tempo med konsert ikväll. 
Mycket folk precis som vanligt och present fick jag av glad och nöjd kund. 

"Att få bli glad av fin service - en kulen dag kan aldrig vara fel."

Hur gulliga är inte en del människor?!

Jag fick fint sällskap hem på tåget, som var totalförsenat (det snöade ju lite). Soffi och långa killen åkte hem från stan samtidigt med mig. Mycket trevligt. 

Och hemma var det rena cirkusen sen. 



Äh, satan i gatan vilken bra dag det blev. 
Tack!!!!

//Najno


Knas på stan - månens fel

Vill bara berätta att det är fullmåne, i det fall ni känner er konstiga. 
Här sovs det dåligt och irriteras över de pappskallar som tycker det är ok att starta politiska diskussioner med helt främmande människor utan att fråga om lov, föräldrar som släpar runt sina sjuka barn på stan bara för att de själva tycker det är tråkigt hemma. Människor som vill ha nån att prata med och sen bara hummar i 20 minuter. 
Ja, som ni förstår är även jag påverkad av fullmånen eftersom jag i vanliga fall inte bryr mig om pappskallar. 

På lunchen idag stack Kats och jag in på Panduro och köpte material till årets höjdpunkt, JULKORTSPRODUKTIONEN!

Så mycket kul grejer det finns i denna butik. 
När jag kom hem slängde jag i mig lite mat och sen satte vi igång, Soffi och jag. 

Men se, idag var helt fel dag för mig att pyssla, det blev guldpenna och glitterlim överallt utom där det skulle vara. Suck!

Det måste vara den där jävla månens fel. 

//Najno

En flickas bästa vän och Rosersbjörken

I morse kändes det riktigt som dagen efter. 
Om man jobbar 10 timmar på raken och har två timmars resväg till och från jobbet så är det inte mycket man orkar när man kommer hem. 
Och idag efter lunch fick jag ett sånt vansinnigt behov av att muntra upp mig själv så jag gick och köpte en armbandsklocka som matchade min scarf. 

Blått armband och lila urtavla. Kunde nästan inte matcha bättre. 
Fick till och med komplimang av en kund för scarfen. 
Så nog blev jag munter allt!  

Jaha, det var nog allt jag ville berätta idag. 
Vi hörs i morrn!

Häng med mig och kolla Rosersbjörken hur den förändras med årstiden. Här är bild nummer ett - höst i november. 

//Najno



Hysteri och glädje

Igår söndag var det ju bara att bita i det sura äpplet och jobba. 
Rätt skönt ändå att svischa med röda faran till stan, glida in i en parkeringsficka och studsa till det stora blå. 
Det gick fint och var alldeles lagom långa köer före konserten. 
Och det var nog tur att ingen av oss visste hur måndagen skulle utveckla sig..,, 
Det är inte varje dag vi hamnar på nöjessidan i Aftonbladet. 


Jättekul!!!!
Nja, det kunde ju börjat bättre. Men vi och vår teknik är ju inte vana vid den HYSTERISKA anstormningen det faktiskt blev. Nu kom tekniken igång efter ett tag och vi har pratat med flera hundra unga tjejer och deras föräldrar om biljetter, som faktiskt tog helt slut efter ca 30 minuter. 
Inte en enda har klagat eller varit sur. Det är bara på mailen några har ballat ur. Men så blir det vid skriftliga konversationer. Bättre att prata på riktigt. 
Igår hade vi en sån där skön familjemiddag där alla satt länge och bara käkade, pratade och skrattade. I love it!!!

Dottern har jobbat på som sjutton och tackar ja till alla pass som erbjuds. Idag köpte David Hellenius burgare av Soffi. 
- Supertrevlig kille, var omdömet. 
Blir nog en bra kändisspottare av henne också. 
Långa killen ser bara läskig ut hela tiden, så jag är rädd jämt! 

Avslutar med utdrag från ett mail från en glad tjej, som fick biljetter till the Fooo:s bokrelease:
"Tack, tack, tack. asså ni har räddat mitt liv. Tack tack tack."

Då klappade modershjärtat lite extra. 

//Najno


Helgonens helg

Fredagkväll vet ni, då orkar jag liksom inte hålla ångan uppe utan somnar tidigt. 
I morse vaknade vi tidigt till en härligt regnig dag. 
Frukost med ägg och bacon till Nyhetsmorgon. 

Jag skulle ha jobbat idag men vi kunde låta mig vara ledig.  Som "straff" får jag jobba i morgon söndag istället då vi har konsert. 

Igår morse var det så otroligt härligt ute med frost precis överallt. Njutning!

Och fina trädet har tappat nästan alla sina löv. 

Eftersom det regnade idag tillät vi oss att mysa och kolla film mest hela dagen. 
Jag somnade bara till en liten stund. 
På kvällen kom ungdomarna och hämtade upp oss gamlingar och sen åkte vi hela familjen upp till kyrkogården och tände ljus och tänkte på de som inte är med oss längre. 

Det var dimma även ikväll och så där härligt mysko som det bara är på en kyrkogård. 
Gillar att vandra omkring där i mörkret. 

Nu blir det dagens fjärde film att kolla. 

//Najno