Katten, vad flamsigt

Fick en snapchat av dottern idag. 
Hon har övat på mjölkfigurer i kaffet idag. 


Det var som katten, vad hon kan våran unge. 

Och så här ser man ut efter en veckas jobb och avslut med att jobba till 20 en fredagkväll. 


Hysteriska damer i biljettkontoret. 
Flamset ville liksom aldrig ta slut. 

//Najno

Fika med kläderna på

Jag har säkert skrivit det förr men skriver igen. Min mamma är så rolig. Hon läser själv aldrig böcker men hon kollar boktips, läser recensioner och sen köper hon böcker till mig. 
Först ringer hon mig: 
- Nina, har du läst den här boken?

Så även denna vecka. Jag fick pengar att gå på Akademibokhandeln på rean och köpa en speciell bok. 
Ja, det var ju bara att lyda. 


Jag gillar Björn Hellbergs böcker väldigt mycket. 
Och i morse när jag lämnade Chili hos mor och far stack hon ytterligare en bok under armen på mig. 


Ursäkta Michael Mortimer, du får vänta trots att jag började med din bok igår. Rosenfelt/Hjort går före allt annat. 
Spännande från första sidan. Typiskt en sån där bok där man inte vill att pendlarresan nånsin ska ta slut. 

Och vad hände på jobbet idag? Jo, vi dukade fint för vårt fika. Mums!!!


Det fina kakfatet med noter på finns att köpa i vår butik för 215:-  Det är superfint. 

Båda ungdomarna har jobbat idag på sina nya jobb. 


Soffi började 4 i morse på kafé Lavazza på Terminal 5, F-piren. 
Chefen hade aldrig sett någon lära sig kassan och fixa kaffeapparaten och en bra cappuccino på en timme. Duktiga unge. 

Långa killen kom hem med en kasse full med kläder. 


Måste ha varit en dröm att få gå i en klädbutik och bara plocka på sig kläder för väldigt mycket pengar. Visserligen jobbkläder men jävligt snygga sådana. 
Han är med och startar upp en helt ny klädbutik, som också ligger på F-piren på terminal 5 på Arlanda. SuperDry heter butiken. 

Tack mor och far när ni nu hjälper oss med hundvakteriet. 
Vad skulle vi göra utan er hjälp?! 

//Najno





Onsdag - mitt i vecket

Idag vankades det vår i luften med tokiga småfåglar i skogen som kvittrade som sjutton. 


På jobbet håller vi nu på med förberedelser inför kommande säsong. 
Jag lovar, det blir en riktigt härlig säsong nästa höst. Men hemligt än så länge. 

Ungdomarna hämtade mig vid tåget och sen slog vi på stort och kalasade på pizza, lönedagen till ära. 

Grät en skvätt till Greys anatomy, som vanligt. 
Sen blev det hundvård resten av kvällen, päls- och tandvård. 


Älskar den här bilden från i höstas. 

På nattpromenaden fick Chili och jag njuta av en stjärnklar himmel och vårlukt I luften. 

Nöjd lägger jag mig med en ny bok. 
Har höga förväntningar. 



//Najno

Försenad på grund av - bomfel

Eftersom jag missade träningen igår var det bara att ställa klockan och svischa iväg till träningslokalen. 
Där fanns redan Kats och sen tränade vi tillsammans. 

Det var en skön början på denna tisdag. 

Igår körde jag bilen till Väsby för att kolla hur lång tid det tog och hur mycket tid jag sparade i förhållande till att ställa bilen i Rosersberg. 
Snacka om tur, för tågen var försenade från Rosersberg på grund av bomfel. Jo, det är så att när jag ska parkera i Rosers åker jag över järnvägen med bommar. Det krånglade igår. Men eftersom det går fler tåg från Väsby så blev jag inte drabbad. 
I morse kunde jag utan problem åka över järnvägen och ställa mig på parkeringen i Rosersberg. 

Värre var det när jag kom hem nu ikväll. 


Gråsuggor, varningsskyltar och rödljus. Men inte ens en liten lapp om alternativ väg. 
Tur då att jag kan industriområdet i orten och kunde ta en alternativ väg efter en rundpall vid järnvägen. 
Suck!

Det var annars finbesök på jobbet idag. Fru W och hennes gulliga dotter skulle gå på två av våra visningar. 

Totalt hade vi över 100 barn och vuxna i biljettkontoret. 
Det hinner bli en jäkla ljudnivå innan de går iväg på visningen och idag snattade en unge mitt framför ögonen på oss. 
Märkligt att ingen vuxen kommit och betalat för det barnet snodde. Tyvärr var hen så snabb och försvann i mängden av barn så inte ens vi fick tag i hen. 

Tusan, jag tyckte ordet hen var så töntigt när det kom. Men nu tycker jag det är utmärkt att använda när man inte vet/vill veta vilket kön det var på t.ex snattaren. 

Dottern och långa killen gjorde gudomligt goda pannkakor. 

Denna vecka börjar de båda nya jobb. En av de börjar 4 på morgonen och den andra 4.45. 

Sov gott!!

//Najno

Alltid redo en söndag

Dagens goda gärning utfördes på gården när jag var ute med Chili. Hittade en liten gråtande kille med en sparkcykel och en cykel med framhjulet bakvänt så han kom liksom ingenstans med sitt ekipage. 
Jag frågade om han behövde hjälp och hjälp ville han ha. Han bodde också på Lycko och sa när jag tog hans sparkcykel och vridit framhjulet åt rätt håll: 
- Du kan släppa av mig vid 5:an. 

Kändes fint att hjälpa nån i nöd även om Chili var sur för det regnade ute och vi hade ju redan varit ute alldeles för länge. 

Sen blev det en sån där otroligt skön söndag med skid-VM på tv. Försökte hitta Oves systerdotter med barn i publiken men gav upp rätt snabbt. Jättespännande var det med tjejernas sprintstafett. Oh, vad jag skrek i soffan. 

Tv varvades sen med bokläsning, städning, tvättning, plock och upptork av hundspya och därmed sängklädesombytning (jävlar, där fick jag till det). 
Avslutade med dusch och krimserie på 1:an. 
Ut till Arlanda och lämna nattbil till Soffi. 

Nu åter till boken. 
Natti natti


Som sagt, klassiker varvat med - Harlequinböcker. Jo, jo. 

//Najno

Lång dags jobb mot lön

Åh, äntligen somnade jag på ordentlig tid igår kväll och kunde därmed vakna utvilad och glad idag. 

Det blev en riktigt lång lördag med konsert först på kvällen 19.30. 
Då det stod fel på schemat med arbetstiden så hann jag inte alls hem till Mello, som jag planerat. 

Det kändes riktigt surt. Fick se sista halvtimmen av programmet. 
Men dottern bjöd på god mat och mannen bjöd på snacks, så jag blev nöjd ändå. 

På sista hundpromenaden började det snöa. Chili, som var nybadad gillar ju inte att bli blöt i pälsen i onödan så hon ville knata in i mörka skogen för att skydda sig. Tur att man inte är mörkrädd. 

Vi har lite envisa förkylningar som inte vill släppa, både Ove och jag. Det blir skönt att skrota runt hemma i morgon söndag utan några som helst planer. 

//Najno


Attjo, prosit, hejsan

Skönt att jobba på en arbetsplats där man bara möts av förståelse om man inte är på topp. 
Där man inte behöver sitta i fronten om man inte mår bra. 

Där man får skratta sig tårig och sen helt normalt svara i telefonen: "Konserthusets biljettkontor, Nina". 

Där man gillas för den man är och inte bara för det man presterar. För presterar, det gör vi allihop, och mer därtill. 
Kats fick blommor av kund idag. Bodilski fick allergi av äpple. Jag fick snyta mig och spruta nässpray hela dagen. 
Ja, alla gör vi så gott vi kan. 

Nä allvarligt talat, jag är så glad och stolt över att jag vågade byta bana mitt i arbetslivet och vågade gå ner i lön, bara för att få jobba med nånting som jag alltid vetat att jag velat och är bra på. 
Det om något är bra för självförtroendet - och självkänslan. 


Fast nu är glada ljuset slut - iallafall på Sveavägen. 



Ingen mer belysning förrän nästa jul. 

//Najno


Arg semla

Idag fick jag den här historien berättad för mig av en kollega. 





Läs artikeln på Sveriges radios hemsida och bli förbannad! 

Det är år 2015 och det värsta av allt är vice vd:ns bortförklaring till historien. 

Man blir ju galen för mindre alltså, har vi inte kommit längre än så här? 

Jag blev så arg så förkylningen försvann för en stund. Annars har jag varit heltäppt i näsan och stel i nacken med huvudvärk precis hela dagen. 

Fick en underbar sen lunch med dottern som var på stadsbesök. 

En delad Malaysian Chicken. 

Vi åkte senare hem med långa killen som avslutat sin utbildning på fina hotellet. 

Och ni som tycker att vi bara fikar på jobbet; jodå vi firade semmeldagen. 
Vad trodde ni?


Små fina från Vetekatten. Tack Eva Bagge!
Locket försvann på ett ögonblick!

//Najno




Hundmåndag

Igår hade vi riktig sjukstuga här hemma. Bara Soffi som höll sig på benen. 

Tur att jag var ledig idag och kunde våga vila, som mamma säger. 

Men upp med tuppen för att lämna Chili hos veterinären för tandvård. Usch, en vän har precis förlorat sin älskade hund och plötsligt blev jag alldeles nojig att det skulle hända Chili något under narkosen. 
Ove, jag och Sofia var hemma och tog det lugnt. 
Senare åkte jag till en sköterska och plockade bort mina stygn på kind och mage. 
När hon fick se blåsorna på magen efter tejpen ryggade hon tillbaka lite men gjorde sen det hon skulle. 
Jag ser helt enkelt för jävlig ut. 

På eftermiddagen hämtade vi alla tre vår Chili, som var lite tufsig och groggy efter tandstensborttagning och utdrag av tre dåliga tänder. 
Stackars liten! 


Hela kvällen har hon legat hårt tryckt mot någon av oss fyra. 
Långa killen var på utbildning på Sheraton idag. Flott ska det va' minsann. 

//Najno

Mitt hjärtas dag

Alla hjärtans dag firades till stor del på jobbet. Fick hoppa in då vi hade för lite personal.
En visning och två konserter, ja det är full rulle på lördagar. 

Det var helt underbart att komma hem och få den bästa kärlekspresenten av mannen i mitt liv. 


En schlagerpåse bara till mig. 

Och vilket innehåll sen. 


Men först middag. 


Superduperstora räkor, jag orkade tre. 

Efter middag kröp vi upp i varsitt hörn och kollade mello. Han vet vad jag gillar, Ove. 
Magnus Carlsson var min favorit förstås, låten hade gjort sig bättre på engelska bara. 

Nu är jag så glad för att jag får vila två dagar för nu ikväll fick jag så ont i halsen. Hoppas jag inte fått Oves otäcka förkylning. 

//Najno

Hemlig läsning, konsert i himlen

Det blåste storm på den ensamma Rosersbjörken i morse. 

Vid lunch kom Jullan förbi och såg intellektuell ut med en bok under armen. 


Men när man skrapar på ytan (eller omslaget) så döljer sig nåt helt annat! 



Jobbar man som publikvärd får man ha sina knep...
Tänk på det nästa gång ni ser nån som läser på tåget och kanske rodnar till Leif GW Perssons bok. 


En alldeles vanlig onsdag var det annars med två kvällskonserter. 
Som tur var jobbade jag bara fram till den ena så jag kunde gå på den andra. 

Bodilski och jag drog först till fin-Sawadee, som har bytt namn till Rajawadee. 

Menyn är densamma. 
Dessutom får man 20% rabatt på maten om man visar upp sin konsertbiljett. 



Bästa musiksällskapet Bodilski. 

Nisse Landgren, trombon, Jan Lundgren, piano, Göran Söllscher, gitarr, med flera gav oss en härlig konsert som en hyllning till Frank Sinatra. 
Det var länge sen jag var på en konsert där jag kände igen varenda sång och melodi. 
Och med de här musikerna, jag var i himlen!!




I Grunewaldsalen (ska vara tyskt y) i vårt vackra blå hus, i Stockholm, Sverige, världen. 
Ikväll mådde jag prima. 

//Najno

Wrap med grädde och bara sy

Missade fackklubbsmötet i morse. Vet inte vad som for i mig men var helt inställd på en lugn morgon med lång promenad med Chili. Det var ju skönt att jag inte stressade..,.
Och när jag satte mig i bilen såg jag den här fina lappen. 


Dotterns tack-för-lånet-av-bilen-lapp. 

På onsdagsmötet fick vi idag Tösses bageris berömda wrapsemla. 

De såg helt klart ut som tunnbrödsrullar och hjärnan tog lite tid på sig att inse att det var ju riktig semla. Så himmelskt goda! Prova ni också!

Hemma har vi ju nu systuga när alla andra har sjukstuga. 
Här några färdiga plagg dottern skapat på egen hand. 

Mysshorts med fickor. (Det första hon sydde)
Jo, det är en vinst på trisslotten som ligger där. 


Myshood med luva och dragkedja. 


Byxor med veck och fickor. 

Jag blir nästan förbannad av avund för hon är så satans kreativ och duktig på allt hon företar sig. 
Stolt morsa är vad jag är, även när jag suckar för att det blir stökigt. 


//Najno

Hur känslig får man vara?

I morse var det hunddrama ute på gården. Jag mötte en villagranne som jag och Chili har lärt känna genom hans hund Sigge. Idag hade dock Sigge rymt när de hämtade tidningen så det var bara att hjälpa till med "skallgången".  Frun i huset hade tagit bilen och åkte längs bilvägen för att leta efter Sigge. 

Efter en relativt kort stund kom dock Sigge tillbaka, glad i hågen och då var plötsligt husse försvunnen utan mobiltelefon. 
Jag och Chili hittade honom i skogen och den lilla hundfamiljen kunde förenas. 
Jag fick alldeles ont i hjärtat och tvekade inte en sekund att delta i jakten efter Sigge. Det kunde ju lika gärna varit min hund som sprungit iväg. 
Nåväl, slutet gott på dramat. 

Vilket underbart väder med värmande sol och i stan var det så slaskigt att man började tänka VÅR!

När jag kom hem ikväll bytte jag plåster på mina båda sår. 
När jag tog bort kirurgtejpen på magen såg jag vad som kliat som satan idag på jobbet. 
Jag har stora vattenblåsor i tejpkanten runt stygnen. De kliar som fan men gör himla ont när man kliar.
Suck, säger jag bara. Hur känslig får man vara egentligen?

Men annars är jag glad. 

//Najno

Snabba puckar (scarface)

För en och en halv vecka sen var jag på Radiumhemmet. Remiss skrevs om att ta bort ett födelsemärke.
Sen har jag gått med oro och lite halvångest för jag vill inte ha den där skiten igen. 
I förra veckan ringde "min" kirurg som fått remissen och i morse tog jag bort mitt märke på magen. 
Läkaren förstod också min oro för det där jävla märket på kinden

Så nu är det också borta! 
Ja, herregud så min kära hud ser ut. 
Och på vänstra sidan av ansiktet känner jag mig allt lite sönderskuren. 
Tur att jag har rynkor som kan dölja alla ärr. 
Efter operationen var det bara att ta ett par kliv till jobbet. 
En alldeles normal dag med kanelbulle till fikat. 

Långa killen fixade middag till honom och mig, då de andra i familjen arbetade/tränade innebandygrabbar. 

Åkte ut till Arlanda och pussade på dottern som jobbar natt. 

Avslutar med en bild jag glömde lägga ut igår. 


//Najno

Det känns som hemma

Nu har vi varit borta i intet med noll internet. 
Det var rätt skönt att bara vara. 

Lite bilder från vår sköna mysresa till Siljansnäs stugby. 






Det var superfint väder i lördags och vi tog en skön promenad längs Siljanskanten i Leksand. 

Chili trivs så bra häruppe, precis som vi människor. 

Lördagens middag intogs på Bosporen, vårt stamställe i Leksand. Jag tror de bytt ägare och kock för stället var proppat med folk (vi brukar vara ensamma i februari), det var fräschare och maten var väldigt bra. 

Röding från Siljan med romsås!

Mello startade och bäst var - Sanna Nielsen, jag älskar henne!
Ingen av låtarna fastnade på mig. Molly Pettersson-Hammar var min favorit. 


Idag tog underbara Irene hand om oss alla tre Fischer-Westlund. 


Jag fattar inte att hon orkar ta hand om oss och ge oss massage, alla tre efter varandra. 
Jag brukar alltid börja gråta hos henne, men idag kändes det bara lugnt och varmt och skönt under massagen.
Jag har nog gått vidare med en del skit som satt i höger skulderblad förr. Så sa Irene och det lät klokt. 

Är ni uppe i Borlänge eller Leksand/Siljansnäs och vill ha den bästa massagen, hojta till så får ni numret till Irene. 

Dottern körde oss säkert hem och jag packade upp direkt efter hemkomst. Brukar aldrig hända. 
Resten av kvällen har vi glott på tv och lyssnat på skendräktig, gnällig hund. 
Det ska vi snabbt fixa nästa vecka. 

//Najno

Familje-, mys-, och vinterhelg

Den här helgen är det dags för vinterns mysresa till Siljansnäs stugby. 

För tredje eller fjärde året gör vi en helgresa i februari. Mycket snö och stjärnklar himmel med en nästan full måne mötte oss nu ikväll. 

Efter bäddning och uppackning var det bara att sätta sprutt på brasan. 
Som jag har längtat!

Dottern fixade den perfekt (med lite hjälp från pappsen). 


Långa killen har nog varit lite skraj då vi har berättat att vi varit häruppe med 30 minusgrader. 
Han har sett så skraj ut att Ove köpte ett underställ till honom. Sofia har stickat vantar åt honom. 

Men en minusgrad ska väl även han klara? Kallare är det nämligen inte ute. 

//Najno

Åka, åka massa fordon

Det var nog inte bara jag som var lite trött i morse. 
Jag prioriterade sköna sängen istället för frukost och sen körde vi igång fortsättningen på konferensen.  

Jag får alltid lite känsla av; "jag borde hållit igen lite", efter såna här konferenser. 
Jag slänger ur mig saker, idéer och kommentarer som inte alltid är väl genomtänkta. Jag kan ju klaga på folk som tar allt syre i ett rum och så kanske jag själv är sån. 
Nä, fy bubblan vilken taskig självinsikt jag har. 
Eller så har jag bara att acceptera att så här är jag. 
Jag har ägnat en stor del av mitt liv att vara andra till lags och bara få människor att tycka om mig. 
Lika bra att sänka garden och inse att man är som man är helt enkelt. 

På resan hem använde jag/vi alla SL:s fordon de har. 
Vi åkte båt från hotellet (elbåt med grön el. Ni vet väl förresten att kärnkraftsel räknas som "grön el"?)


Det var väldigt mysigt att åka båt vintertid och hoppa av utanför Dramaten. 
Sen tog vi spårvagnen till Sergels torg. 
Jag fortsatte vidare med pendeltåget till Märsta och tog avslutningsvis bussen till Lycko. 

Skönt häng med de unga hemma på eftermiddagen/kvällen. 

Och voffis blev superglad när jag kom hem och släppte mig inte med blicken på hela kvällen. 

//Najno

Psst. Fick ett sms från chef Lotta: "jag hittade en mössa och vantar kvarglömda i konferensrummet. Är de dina?"
Jodå, de var mina. 

Konferens med Puma

Uppe med tuppfan, det bar iväg till Elite Marina Tower för konferens med avdelningen på jobbet. 
Min första två-dagars-konferens med K-huset och det blev en riktigt bra första dag. 

På andra sidan Saltsjön tronar Gröna Lund i vinterskrud. 
Vi körde på i rask takt till kvällen. 
Då var vi några som hoppade i poolen och bubbelbadet (några tränade till och med). 


Och jag har ett så fint rum! 




Men idag har jag nog slagit rekord i vimsighet. 
När jag först checkade in på rummet tidigare på dagen kom jag inte ut från rummet. Det gick bara inte att öppna/låsa upp dörren. 
Fick ringa till receptionen och be dem släppa ut mig! Medan jag väntade på vaktmästaren drog jag mig till minnes att ytterligare en vaktmästare hade stått i korridoren och mekat när jag kom. 
Så jag knackade på min egen dörr inifrån och plötsligt hade jag två vaktmästare som konstaterade att det var fel på dörren men om man drog den inåt innan man tryckte den utåt gick det bra. Väldigt ologiskt men ok. 

Sen när vi skulle till poolen kom jag inte ut ur hissen. Satte nyckelkortet på fel ställe länge och väl innan jag kom ut därifrån. 
Och sen kunde jag inte få sprutt på duschen i mitt badrum. (För modern dusch för en snart 50-åring.)
Ja, herregud så klantig man kan vara. 

Men en trerättersmiddag med ljuvliga arbetskamrater satte punkt för denna arbetsamma och roliga dag. 

Jag har två sängar på rummet. Undrar vilken jag ska välja. 


Kalvcarpaccio med syltad lök till förrätt. 

Ett stort tack till er som fixat allt så fint. Eller var det endast coola Paola som fixat? Måste fråga i morgon, så det inte blir tokigt. 

//Najno

Fikatajm

Det verkar ju som om vi fikar hela dagarna i biljettkontoret och visst, vi gillar alla fem att fika. 
Men - vi arbetar hårt och är ALLTID förtjänta av den fika vi ordnar till oss själva. 

Idag var det dags igen. 
Grattis Lennart på din födelsedag. 
Han är inte bara vår chef, han är även Kungen av Ambrosiakaka. 


Så vacker och så god. Kakan alltså. 

Idag var jag så mycket piggare och gladare. Det är kämpigt när man jobbar så nära varandra och inte är på topp. Tur att man bara kan fortsätta köra på iallafall för man vet att det är tillfälligt och snart är allt som vanligt. Glatt och trevligt, som det ska vara. 

Jag tog en skön kvällspromenad med Chili och mötte senare upp Ove vid innebandyhallen. Timing kallas det. 
Det kan också kallas kärlek. 


//Najno

Dopp i soppan med gos

Ni vet kanske hur det kan vara natten efter ledigt och jobb nästa dag. Ibland är det helt omöjligt att somna, man ligger och tänker; "om jag somnar nu har jag sovit 8, 7, 6, 5 ..... timmar"
När jag var nere på talet 3! timmar, somnade jag i natt/morse. 



Usch jag har varit så trött att jag mått illa hela dagen. 
Och med trötthet kommer dåligt humör. Jag har dessutom behandlat min torra hårbotten under helgen så mitt hår ser ut som om jag tvättat det med matolja. 

Chefen hittade dock ett par simglasögon som någon hade tappat i snöyran idag och passade på att muntra upp mig. 

Det lyckades kan jag säga. Så skönt med människor med lika galen humor som en själv. 

Jag åkte hem och Soffi hade lagat en nya fartig (läs kryddstark) kycklingrätt. Den var så god. 
Och med den inspirationen ställde jag mig och gjorde en supergod champinjonsoppa till mig själv. 



Den ska jag äta till lunch i morgon. Ska köpa nåt gott bröd att doppa i soppan. 

Och sen en bild på en hund som trivs att krypa in i våra kläder och gosa. Här i Lillmattes halsduk (vad gjorde den i soffan, Sofia?). 


//Najno

Det här med matlagning

Jag har alltid haft väldigt dåligt självförtroende när det gäller att laga mat. 
Så när jag var mammaledig för drygt 20 år sen tog jag "Vår kokbok" och följde recepten till punkt och pricka och bjöd Ove på diverse uppiffade rätter. 
En dag sa han: 
- Kan vi inte äta bara korv och makaroner. 

Ja, han blev nog lite trött på falukorv med knaprigt täcke, kålpudding, höns i curry och annat. 

Men för ca 10 år sen kommenterade en kompis mitt sviktande självförtroende med: 
- Men Nina, jag har då aldrig fått dålig mat hos dig. 

Så det hjälpte mig naturligtvis att gaska opp mig. 

Numera kör vi ju söndagsmiddag en gång i månaden med mor och far och idag var det hemma hos oss. Jag tycker nu att det är kul att skapa en trerätters. 


Men idag gick det inte alls. Tur att det var mor och far som fick ta smällen. 
Förrätten lät så god; inbakad avokado med mozzarella och salsa. 


Alltså, det var vedervärdigt! Fy vilket äckligt recept. Ingen bör äta detta. 

Varmrätten var boeuf Bourguignon, återigen med fin Amarone som bas. 



Den blev bra. 

Sen hade jag glömt efterrätten så medan vi spelade kort kastade jag ihop en väldigt kladdig kaka med vispad grädde. 
Den blev superbra! 

Tack mor och far för att ni kom och var försökskaniner. 
Nästa gång är vi gudskelov hos er och då blir det garanterat bra mat. 


//Najno