...i att vara vimsig och totalt förvirrad.

När jag sitter i kassan idag går KD förbi mig och frågar:

- Men vad är det du har därbak?

Jo, det här visar det sig:



OBS! Bilden är INTE arrangerad eller Photoshopad.

Jag har alltså en bit toapapper kvar i brallan efter det senaste toabesöket. Jag måste poängtera att det inte är det använda pappret utan mitt "sittpapper".

Men det värsta av allt. Jag har haft det i flera timmar och även varit i Kungshallen och ätit lunch med det hängandes i knävecken.

Ja, vad gör man inte för att glädja sin omgivning och nu vet mina nio trogna läsare detta också.

I morgon är en annan dag, som Christer Björkman sjöng för länge sen.

// Najno

Psst... Kom på att snart börjar Melodifestivalen och det ska bli så himla kul. Mest längtar jag efter husvagnshelg i Bjursås!

Folk är ju helt underbara!

Idag stod ett något äldre par i kassan bredvid min och damen betalade biljetter och mannen väntade.
Plötsligt spänner mannen ögonen i mig och säger:

- Kan man hänga sig i garderoben?

Jag är ganska snabb och svarar:

- Ja, din rock kan du hänga i garderoben men att hänga sig själv är strängeligen förbjudet.

Mannen svarar:

- Det var synd, jag säljer nämligen rep!

Sen gick dem och vi fick ett gott skratt och var smärtfria en stund. Men sen fick KD ont i ryggen så det var väl inte så kul det där skämtet.

// Najno

Har precis avverkat sex avsnitt och bloopersdelen av DVD:n Solsidan.



Har garvat läppen och mascaran av mig.
Kan verkligen varmt rekommenderas och är det någon som är sugen på skratt är ni välkomna på filmkväll hos mig. Vi kan avsluta med SingStar för det har jag också.

// Najno

Inte helt fel att vakna av den här synen:


När sen långkalsonger, mysbyxor, två tröjor, dunjacka och mössa på människan och jacka på hunden är på var det dags för en snöig promenad:


När vi kom hem väntade favvodjuret marsvinet på oss att leka med:


Vår hund smälter så bra in i inredningen. Vi har ett beige-igt hem som ni kan se:


Ikväll lär det se ut så här vid busshållplatsen när jag ska åka till jobbet:


Jag har skakat lite på kameran för att få effekt. Ska nog skola om mig till fotograf!

// Najno

Jag är ingen pysselmänniska, men det finns en sak jag måste göra varje år och även gjorde innan jag fick barn och det är att göra egna julkort. Att jag sen fick en riktig pysselunge gör inte saken sämre.

Varje år tänker vi att nu kan de inte bli roligare, men se det kan dem.

Här ett litet axplock ur årets produktion:






Och nu efteråt ser matbordet ut så här och det är bra för då kan vi fortsätta äta middag i vardagsrummet....



// Najno

...passerar man en papperskorg i samma höjd som för enmeterstyper



Även om det inte syns så är alltså papperskorgen i höjd med mina knän.

Sen blir man glad av en liten hunds fotspår i snön:


Och därefter kliver man på en tunnelbanevagn som heter likadant som ens dotter:


Se, det var en bra måndag.

// Najno

Vaknade vid 10 av att jag hade en konkurrent till min sköna kudde. Chili och jag gick sen ut på en lååång promenad. Frukosten var serverad efter det och sen blev det hederligt TV-tittande på damernas längdskidor, stafett där Sverige kom tvåa efter Norge.
Därefter läste jag DN och tre stycken Hemmets Journal, gjorde lunch och sov sen två timmar på soffan.
Nu har vi varit ute en promenad till och snart åker Ove och köper söndagspizza.

Sen ska jag titta lite mer på TV och därefter blir det kvällspromenad och hopp i säng.

Vilken underbar dag och jag har inte ens dåligt samvete!

Behöver jag säga att jag är osminkad och håret ser ut som en vinbärsbuske i augusti?!

// Najno

Många tjejer har ju dagens outfit på sina bloggar.
Jag vill inte vara sämre än dem så här kommer gårdagens outfit:

Den här BH:n är min favvo. Liten sliten men väldigt skön.


Mina strumpor kommer från NewBody. De köper jag en gång om året i fempack av en mamma i ett handbollslag:


Jeansen måste ha hög midja, gärna med TRE knappar:


Håret har jag fixat med torrschampoo. Bra tips för en dålig hårdag:


Måste fortfarande klippa luggen:


// Najno

Även för en Duracellkanin som jag kan det bli lite mycket av det goda. Nu börjar jag känna mig sliten och är inne på min nionde arbetsdag i ett streck. Har dessutom tre fulla arbetsdagar kvar innan jag får vila ordentligt.

Tur att jag på söndag ska gå och se Mia Skäringer på Cirkus med sin föreställning "Dyngkåt och hur helig som helst" med två arbetskamrater.

Under rubriken Länkar här på bloggen kan ni se ett klipp med Gulletussan. Det ska bli så himla kul att se både henne och Tabita på söndag.

För övrigt hörde jag två unga killar på tåget häromdagen prata om lasermannen i Malmö. Det var bara det att de kallade honom för "Laserturken" hela tiden. När de kom på att det nog inte var laserturk han var utan något annat började en våldsam diskussion om vad han egentligen var för något.
Det var roligt att lyssna på!

Jag hann dock gå av innan de kom fram till vad laserturken var för något.

I morse när jag klev på tåget så såg jag inte en 1 centimeter hög kant vid dörren så jag bokstavligen flög in i vagnen och mina 80 kilo rörde riktigt om i grytan kan jag säga.

Det fick mig att tänka på en liknande entré min mor gjorde för länge sen.
Så här var det:
På 70-talet åkte vi två gånger om året till Tunisien, bodde på samma hotell, hade samma rum, satt vi samma bord i restaurangen, och åt samma mat kväll efter kväll.

Det här var kanske femte eller sjätte året vi kom till hotellet och eftersom vi kände alla som jobbade där gick den första kvällen alltid åt att gå omkring och hälsa på folket.
Min mamma stötte på en kypare utanför ett moriskt kafé och de hälsade glada på varandra. Mamma tog den lille kyparen under armen och skulle sen gå in i moriska kaféet med honom, ser inte den jättehöga tröskeln utan flyger verkligen in i kaféet med kyparen, som vi för övrigt kallade "kaninen" för hans stora tänder, landar på golvet bland alla människor som sitter och dricker sött te.
Under sig har hon "kaninen" som bara ler stort och mamma som var rätt stor då håller faktiskt på att kväva honom.
Jag och pappa står utanför och skrattar högt och där fick jag mitt första urinläckage.

Ja, det var tider det!

Chilis syster har ju varit här och lekt i nästan en vecka.
Så här kunde det se ut på en helt vanlig promenad:



Och nästa dag såg det ut så här ute:


Inga hundar men fullt med snö.

// Najno

Till alla mina nio trogna läsare. Jag är ledsen att jag inte skrivit något på så länge men här har det varit fullt upp med två hundar, massor med jobb och sena kvällar och dessutom en förfärlig musarm.

Anledning att jag har musarm är att jag alltid fastnar vid datorn på kvällarna och spelar mina favoritspel och lyssnar på radion.
En tänkt halvtimme kan oftast bli upp till flera timmar....

Nu har Chilis syster åkt hem och hon är nog lite deppad för idag ligger hon på en stol bredvid mig på jobbet och bara myser. Eller så tycker hon det är lugnt och skänt, vad vet jag?!

Ikväll äter jag middag med min skiftarbetande taxiförande far. Vi hamnar nog på stamstället 9:an och käkar schnitzel. Det ska bli trevligt. Har inte träffat far sen mitten på oktober.

Annrs är det lugnt på tjuvlyssnarfronten. Jag blir mest förbannad över hänsynslösheten att prata högt och skrikigt om vad som helst. Har mest lust att skjuta folk igen på tåget.

// Najno

Middagen med JB's igår blev toppen. Maten sisådär men sällskapet och vinet var gott och supertrevligt. Det är så kul när man har barn som alltid har följt med överallt och hänger på när det är fest. Och dessutom tycker det är roligt.
Tiden bara svischade iväg och klockan hann väl bli två någonting innan vi skildes åt.

Chilis syster Donna blev alltså inkastad direkt med fest och folk så hon var nog lite chockad igår. Idag känns det nog bättre för henne och vi har busat ute och lekt i massor så nu ligger två utmattade hundar i sängen och sover.



Så olika men ändå så lika. Det känns som om de vet om att de är systrar.

I morgon går vi ännu längre promenader.

// Najno

Ikväll blir det fest med the JB's. De passade Chili när vi var i Egypten och nu ska vi träffas igen. Chili kommer bli jätteglad och vi också.

På eftermiddagen idag kommer en annan gäst nämligen Chilis syster Donna. Hon ska bo hos oss ett antal dagar när hennes familj är utomlands.
Det ska bli så himla roligt att hon ska komma. Bilder kommer senare för Donna är inte särskilt lik Chili men vansinnigt söt och trevlig att ha att göra med.

Välkommen alltså Donna och familjen JB's!!!

Igår hade dottern och jag tjejkväll. Först var vi i stan och handlade pumpa, sen köpte vi Guitar Hero och körde lite sånt. Jag var så dålig, koordination är verkligen inte min grej (för lite vin i kroppen). Men kul var det! Efter det blev det film som var bra.

// Najno

Den här killen stod som en staty mitt på Drottninggatan i värsta rusningen idag.



Varje gång någon la en peng i hans hink böjde han sig och plingade i en ringklocka. Helkul och så bra gjord. Nästan som i Paris där det vimlar av sådana här levande statyer.



Till butiken Buttericks var det lång kö för att överhuvudtaget komma in. En vakt stod och släppte in fem personer åt gången. Vi gick inte in där.

// Najno

Ja så kan det låta från dottern ibland och jag som är svenska-språket-faschist blir helt galen då.

Men så kom jag häromdagen att tänka på varför hon säger sådär. Allt är ju föräldrarnas fel, om barnen blir konstiga och i det här fallet är det nog jag som är skurken.

Året är 1997, dottern är 3 år och ska på årlig hälsokontroll.
Jag tror det var den här gången barnet skulle rita sina första huvudfoting, men jag är inte säker.

Nåväl när undersökningen börjar närma sig slutet frågar barnmorskan om det är något problem jag vill ta upp med henne angående dottern.

Då svarar jag och det värsta av allt är att jag är allvarlig:

- Ja, hon har det lite svårt med de oregelbundna verben.

Barnmorskan tappar bokstavligen hakan och säger:

- Ja, nu menade jag ju inte så.....

Jag inser mitt misstag och avbryter henne:

- Nä då var det inget.

Och sen går vi därifrån.

Jag undrar så vad hon sa runt kaffebordet vid tre-fikat.

// Najno

Idag vid 10-kaffet på Sigtunahem kommer ett gäng fastighetsvärdar ha denna konversation:

- Alltså är hon riktigt frisk den där människan på 12C?

- Vad har hon nu gjort?

- Ja, du vet hon kom ju dragandes med sin hund som alltid pissar under skylten "Rastning av hundar förbjuden", ni vet.

- Jasså den kärringen!

- Ja, och så kom hon in här som en galning, i håret såg hon ut som en våldtagen bäver och inget smink hade hon heller. Det borde hon verkligen ha. Dessutom såg hon ut att ha lånat mannens jacka för den var liksom som ett tält på henne.

- Vad hände sen då?

- Jo, hon sa att hon hade en tvättid i tvättstugan men inte kom in där. Jag sa till'na att vi ses i tvättstuga 12.

- Ja, och?

- När vi sen möttes, ja, då hade ju hunden förstås skitit och jag fick vänta på att hon plockade upp efter sig. Sen skulle hon hitta papperskorg och hon drittla som fan.
När vi sen kommer ner i tvättstugan så visar hon hur hon har gjort och vet ni, hon har inte ens tryckt ner handtaget på dörren in till tvättrum 1 utan stått och juckat med nyckeln.

- Vad gjorde du då?

- Äh, jag var ju cool och tryckte lätt ner handtaget och öppnade dörren och släppte in damen.

- Ja alltså våra hyresgäster är verkligen idioter.

- HA HA HA, fan du är rolig du.

// Najno

Idag på jobbet stod jag och pratade med en av kollegorna om lite ditt och datt.
Plötsligt säger hon till mig:

- Jag måste köpa en ny BH idag efter jobbet.

Jag säger:

- Ja, just ja, jag har lovat att köpa en pumpa nu till helgen.

Ja, herregud, nog för att hon har stora ...... men inte SÅ stora.
Om du läser det här B: Förlåt!

Men kul var det i alla fall.

        
Det här är inte min arbetskamrat!



// Najno

Får jag presentera våra nya familjemedlemmar; marsvinen Piff och Puff:


Äh, jag bara skojar, det är dotterns nya vantar inför vintern.

Igår var jag ledig och dottern behövde en ny vinterjacka. Skönt att hon inte vill frysa och därför inte springer med öppen skinnjacka när det är minusgrader som en del andra unga människor gör.
Vi åkte kommunalt från Märsta till Barkaby Outlet, en prestation helt enkelt, men väldigt trevligt.

Så här såg det ut när vi varit hemma i ca en minut igår:


Ingen ovanlig syn hos familjen Fischer-Westlund. Ända sen hon var liten har hon suttit med mössor och halsdukar på sig i vardagsrummet. Det finns massor med bilder med lilla hönan med huvudbonader och accessoarer.

Ja ja, det blev en bra dag igår och nu ska jag åka till jobbet:


Oj, måste visst klippa luggen snart....

// Najno