I morse vid frukosten skulle jag läsa lite nyheter på mobilen.

Alltså, hur dålig får man vara, DN?
Ni kan åtminstone göra som alla andra webbtidningar, meddela i rubriken att artikeln kostar pengar att läsa, då kan man slippa bli jävligt irriterad på morgonen. Fy på sig Dagens Nyheter, inte kundvänligt för ens en krona.

Nåväl efter stadiga frukosten åkte vi ut på utflykt. Vi åkte till Rättvik och utsiktstornet Vidablick.

Jodå, vi kom högt upp men jag fick gå ut ensam med Chili på den allra översta toppen.

Satan i gatan vad det blåste på toppen!
Jag är så imponerad av Ove, som trots sin höjdrädsla ändå klampade på i trapporna näst längst upp och fotade.

Vi spatserade sen vidare på gågatan i Rättvik och kunde konstatera att turistsäsongen är över. Det kändes faktiskt som höst idag. Men det är ju min favvoårstid så jag hade inga problem med det.

Väl hemma i stugan tog vi det väldigt lugnt och laddade upp för kvällens kräftfest. Dags för test av en ny sorts kräftor.
Jag gillar egentligen bara stjärtarna, har liksom inte tålamod att pilla och sitta och sörpla. Så det blev den här:

Hela kräftor OCH ett gäng stjärtar. Mycket bra, mycket bra.
De här var mycket godare än Ullmos Louisianakräftor. Lite saltare, ingen som helst dysmak, fin röd färg och små klor och fina stjärtar. Mums!

Åh, nu har vi suckat på olika sätt resten av kvällen för vi blev så mätta.
Tack för idag, slut för idag.

//Najno

Nu har vi verkligen kommit in i semestermood, när vi inte ens vet vad det är för veckodag när vi vaknar. Vi kör iallafall på med stadig frukost.

Ove gillar hårdkokt ägg medan jag vill ha krämigt ägg

Vi bestämde oss för att åka till Nusnäs och kolla dalahästtillverkningen. Det gör vi varje år, det är som en tvångstanke hos oss.

Lika fascinerande att se tillverkningen varje gång.

Vi åkte ju på klassresa till Furudal när vi gick i 6:an.

Ove är tvåa från höger

Här är han etta från vänster.

Efter Nusnäs letade vi efter ett fridlyst kalkbrott. Det där jävla kalkbrottet var inte bara fridlyst utan så hemligt att vi inte hittade det. Åkte vidare till Rättvik.

I vintras var vi och letade ny stugby och hittade en i Rättvik.

Mor och far bodde där i juli och gillade det skarpt.
Nu åkte vi dit och kollade hur det såg ut på sommaren.

De hade ingen stuga ledig vår semestervecka i år. Men vi är så nöjda med den vi har nu.

Efter middagen tog Chili och jag en kvällspromenad till vattnet. Det var nästan spegelblankt...

Och i backen på väg hem mötte vi fullmånen mot en förgrund av svensk sommar.
Så jäkla vackert!

//Najno

Måste bara börja med att berätta om vår dotter, Sofia.
Ni vet ju att vi i den här familjen brukar ringa hem till den som inte är med på en bra konsert med bra låtar. Så får man liksom vara med ändå, ni vet.
Häromdagen var Sofia och långa killen på Stadion och lyssnade på Veronica Maggio. Maggio är en av Soffis absoluta favoriter men definitivt inte min.
När jag messade Sofia på kvällen svarade hon med sitt mess:

Senare under Maggio-konserten kom dock min jättefavorit Eva Dahlgren och sjunger "Vem tänder stjärnorna". Då har min unge filmat det och skickar filmen till mig! Det är kärlek det. Tack Soffi, jag blev så glad!

Idag var vi uppe ganska tidigt för att vara oss.

Till och med hunden var pigg!
Vi intog vår stadiga frukost och åkte till Leksand och handlade både på Apoteket och apoteket Blå näsan. Passade också på att köpa lite gotta på Siljan Konditori.

Mysigt värre!
Efter en smärre tupplur (jag älskar tupplurar) åkte vi till Siljansnäs och Björkberget för att kolla utsikten.
Den var fin och det var så mycket barn i stugbyn, som nu är ett boende för flyktingar. De lekte och spelade fotboll och jag blev så rörd när jag tänkte på att det här kanske är deras skönaste sommar nånsin i fredstid. Naturligtvis vill de vara i sitt hemland men här kan de plötsligt få vara lekande barn, precis som alla barn ska vara.

Vi tog de obligatoriska selfiebilderna och njöt av den prisbelönta utsikten. (Jo, den har stjärna i Guide Michelin)

Efter minnenas tur till Siljansnäs åkte vi tillbaka till Alvik och Granberget, som ligger mittemot Björkberget. Vi har aldrig varit där konstigt nog och vi var naturligtvis helt ensamma förutom några arbetare som tittade förundrat på oss.
Vi beslöt oss för att gå uppför skidbacken med hunden i släptåg. Eller så var det vi som var i släptåg. Jag upptäckte att det var lättare att gå baklänges upp för backen så det gjorde vi.

Vi fick ett helt nytt perspektiv på landskapet och såg ända över sjön till Björkberget, där vi tidigare stått och kikat.
Härligt upplevelse.

Ikväll hann jag inte blåsa på grillen, naturen skötte det alldeles utmärkt själv.

Och middagen med hästbiff, champinjoner, lök och sallad var ta mig sjutton så satans gott.
Bra jobbat, Ove!

Fladdriga hälsningar från Dalarna (skall läsas på dalmål)

//Najno

Vi började vår lakansjakt med en stadig frukost. Man måste vara förberedd liksom.
Vi drog direkt till Mora och Jysk Bäddlager.

Naturligtvis hittade Ove bra lakan (jag rastade hunden).

Vi ställde bilen vid vattnet och promenerade längs sjökanten och hamnade på en glassbar som även serverade hundar laktosfri glass med skinka!

Skinkan var godast, men glassen var inte dum den heller, tyckte Chili.

Inte lika stor som i Avesta, men ganska stor dalahäst.

När regnet kom åkte vi vidare mot hemmet.
En helt underbar kväll blev det med stilla sjö, magiskt ljus och naturligtvis en regnbåge över alltihopa

Enda nackdel med att bo i lägenhet - ingen grillning. Därför tar vi denna vecka varje tillfälle i akt att få göra det.

Jag har det nog från pappa, jag älskar att blåsa på grillen. Det gjorde han alltid när vi grillade när jag bodde hemma.

Jag tror ni har fattat vi har det väldigt bra här.

Asså den dära strålkastar'n rätt i plytet halv nio på kvällen!

//Najno

Vi gick inte direkt upp med tuppen i morse men vi packade det sista och kom iallafall iväg den tid vi planerat.

Viktigaste grejerna kom med, hundväskan och yogamattan.

För en massa år sen firade Ove och jag vår ihopdag på Björkbergets spa. Vi bodde på hotellet och upptäckte då att det fanns en liten stugby däruppe nästan på toppen av berget.
Vi ville gärna prova en stuga där med Sofia på sommaren (det här var den kallaste och mest regniga 11juni nånsin) så då gjorde vi det.
Efter det har vi tillbringat en vecka i Siljansnäs, bara vi, med övrig familj, med vänner. 14 år har det gått sen första mötet med Siljansnäs.

I vintras såldes både hotell och stugby och är numera asylboende.
Vi har sörjt och varit ledsna och vilse i pannkakan men vi är ju duktiga på att hitta alternativ. Så nu i år hyrde vi stuga i Alvik och nu kan man sitta på verandan och titta på Björkberget från ett annat håll liksom. Dessutom har vi sjöutsikt, vilket vi aldrig haft.

Här kommer vi trivas en vecka!
Och det firar vi med korsord och en GT.

Chili verkar trivas också men väljer gärna en väska full med kläder istället för sin fina mullemullhundkorg.

För er som känner mig och läser bloggen, så vet ni ju att jag alltid glömmer nåt hemma. Hårborsten som jag oftast glömmer har jag med mig, likaså necessären, som jag glömt ett antal gånger. Men vad vi inte har med oss är - lakan och toapapper.
Herregud, man undrar ju vad man tänker med egentligen.
Men allt löser sig, toapapper fanns i huset och påslakanet får fungera som underlakan inatt.

I morgon börjar jakten på två underlakan, hääääng med!!

//Najno

Alltså jag erkänner, jag tyckte det var skitjobbigt när dottern flyttade hemifrån. Förstod nog inte själv hur mycket jag saknade henne.
Men positivt lagd som jag är så har det ju sina fördelar med att barnen flyger ur boet.
Det här är en stor fördel:

Och diskbänken är precis lika tom när man kommer hem.

När saknaden blir för stor är det ju tur att det finns telefon, med bild och allt.

Jag kommer sakna min bästis nu när vi drar iväg på äventyr, Ove, Chili och jag.

Efter packandet och pysslandet och ett par avsnitt av "Gran Hotel" på Netflix kom Taz och Cesare på besök. När man fikar hos oss måste man ha festhatt. Gäller även hundarna!

- Nej, Cesare! Du får inte äta upp min hatt!

Efter hattäventyren hade vi det bara mysigt, människor och djur.

Tänk, ibland bara stöter man på människor som tar en plats i hjärtat. Jag är så glad att jag rensat mitt för länge sen så att jag har plats för de jag verkligen gillar.
Det kallas visst Feng Shui.

//Najno

Åh, idag blev det en sån där superdag, som det kan bli ibland.
Lång frukost, lång dusch och ingen brådska alls.
Vi kom på att vi skulle åka till Wenngarns slott och bara strosa runt i parkerna. Sagt och gjort.

Vi var i promenadtagen så vi vandrade ut i naturreservatet och bara njöt.

En perfekt sommardag, inte för varmt, grusväg och lukten av högsommar.

Och på den där fina parkbänken vid fontänen skulle jag kunna sitta resten av livet och hålla Oves hand.

På kvällen hade vi bestämt oss för att äta kräftor, bara sådär.
Ove ville absolut inte ha festhatt men det ville jag.

Det är alltså snöret under hakan som gör alla mina dubbelhakor. Satans snöre!

Glömde fota ytterkartongen men det var Ullmos stora Louisianakräftor vi köpt.
Fin röd färg, medelhårt skal och nån enstaka smakade sumpmark. De fick godkänt, men inte mer.
Nästa vecka provar vi nya kräftor.

På kvällspromenaden fick Chili och jag sällskap av våra bästisar Taz och Cesare. En nästan två timmars lång promenad och när jag såg att det bara var 10 grader ute förstod jag varför jag saknade mössa och vantar.

Älskar den här bilden av uppmärksam och kommunikativ hund.

//Najno

//Najno

Igår åkte hela familjen, Ove, Sofia och jag in till stan för att ha en skön spa-dag tillsammans.

Ove och jag fick varsin helkroppsmassage med fotritual, i samma rum. Det var riktigt mysigt!
Sofia körde ansiktsbehandling och blev nöjd.
Rödmosiga och färdigknådade begav oss hemåt.

Mor och far, som varit hundvakt under tiden bjöd på middag. Och sen blev det raj raj med GT och kortspel.

Lite modevisning blev det också då pappa fått nya taxikläder. OBS! shortsen är privata. He he.

Tusen tack mamma och pappa. Jag är så jäkla glad att vi fortfarande har så roligt tillsammans!
Idag vilar vi.
//Najno

Första semesterdagen!
Med lite lätt och ledig klädsel var vi ute och gjorde ärenden.

Vi pysslade om oss själva på eftermiddagen och jag hittade en bra serie på Netflix. En spansk en, Grand Hotel. Så bra!
En bra serie och en veckotidning med korsord, ja då är det ljuvligt!

På kvällen hade jag fått en tid hos veterinären med Chili. Hon råkade få ett äppelkart rakt in i ögat i helgen och blev alldeles svullen en kort tid.
Ville bara kolla att det inte var nåt allvarligt.
Men det var bara fint med Chili. Veterinären tog sig god tid och kollade hela hunden. Hon fick mer än godkänt och tror ni inte att veterinären frågade:
- Jo, hur gick det med analsäcksinflammationen du sökte för i Knivsta tidigare i sommar?
Ja, det var ju bara att erkänna som det var, att hunden löpte och jag visste inte hur en hundbak kan se ut då.
Men herregud, ska den där jävla soppan förfölja mig resten av mitt hundliv?

Och naturligtvis får man smaka lite av mammas mat när man ser på henne med de där ögonen.

//Najno

Idag gjorde vi oss redo för ännu ett sommarkalas. Det var Oves systerbarnbarn, Leon som tidigare i veckan fyllt 10 år.
Tiden går verkligen fort, det ser man på barnen, om man nu inte vill se det på sina egna rynkor.
Familjen har två härliga katter, Skorpan och Couscous. Chili får ju hänga med oss på kalas och hon har ju inte vett att vara rädd för två stora innekatter.

Tack Familjen för otroligt god mat och mysigt kalas.
Måste testa att göra pannacotta med hallon- och blåbärsjello ovanpå. Det var bara så gott!

Efter kalaset åkte vi hem för vi skulle få fina gäster. Sofia och långa killen hade vi bjudit in till söndagsmiddag och då åker stora kastrullen fram.

Kyckling med ärtor i gräddsås med ris är en av Soffis favvorätter så jag lockade med det.

Helt underbart att vi andra inte ens hann sätta oss innan hon hade börjat lassa in.

Kvällen avslutades med ny dansk serie, som verkar lovande.
I morgon är det semester på riktigt!

//Najno

Vaknade relativt tidigt och kunde med gott samvete ligga kvar i sängen och titta på invigningen av OS.

Det var en mäktig invigning och Therese Alshammars klänning var ju den läckraste, tycker jag.

Innan frukost tog Chili och jag en promenad i rena rama trollskogen. Ljuset var så vackert och vi har den sötaste hunden på jorden.

Efter frukosten med mitt personliga ägg

åkte jag sen till farmor. Vi åkte till Sundbyberg och kollade slutrean på kläder och gjorde lite ärenden.
Det var trevligt och vi hamnade på en parkbänk och pratade gamla minnen. Skönt.

När jag kom hem gjorde jag en hitte-på-marinad av soja, fikonmarmelad och massa cayennepeppar. Satan i gatan vad gott det blev.
Nu är vi båda redo för en ytterligare ledig dag.
//Najno

Jag har känt mig så glad och energisk de senaste dagarna. Igår jobbade jag fram till konsert och i sista minuten bestämde jag mig för att göra en afterwork på egen hand.

Åh, inte visste jag att jag gillade Rachmaninov, men det gör jag.
Jag hade lämnat min kassa för konserten och tänkte redovisa den när konserten var över.
Men då satt den här lappen på min skärm!

Tack kära kollegor för att ni hjälpte mig. Jag blev så glad.
Och utanför personalentren stod min privata gula taxi med pappa som chaufför.
Han körde mig ända hem och vi fick en bra pratstund tillsammans. Min snälla pappa. Tack!

Att jag varit energisk och glad idag förstår jag däremot eftersom jag nu går på ytterligare semester i ett par veckor.
Vi brukar ju fira med korv och ost på balkongen men vi hamnade faktiskt på Sofias balkong istället.

Minst lika trevligt som på vår egen och dessutom fick vi hemgjord potatissallad serverad på guldfat.
Himmelskt gott! Jäkla unge, hon är även bra på att laga mat.

Nu kan inga sjukdomar komma emellan nu ska jag fan njuta av min ledighet, helt utan krav eller måsten.
//Najno

Oj, har visst glömt bort min dagbok för en dag.
Så det blir lite blandat.
Häromdagen kanske ni läste i kvällstidningarna eller såg på lokala Stockholmsnyheterna om en långtradarchaffis som inte visste hur hög hans lastbil var.
Jo, jo den var högre än Klaratunneln på Sveavägen och vi såg det "live".

Han åkte faktiskt själv ifrån olycksplatsen och hela Sveavägen stod stilla och höll andan att ingen del av lastdelen skulle ramla av.

Idag skickar jag även massor med varma grattishälsningar till min bästa Sus. Hon fyller år och jag sjöng en trudelutt för henne i morse. Sus är den där vännen som säger bra saker hela tiden. Och sen har vi samma humor och det betyder mycket.
Underbart med vänner som alltid är glada trots att vi inte hörs så ofta. Ni vet alla vilka ni är och jag tänker ofta på er allihop.
Här en bild från sist Sus och jag var i Halmstad. Slutet av september!

Häromkvällen träffade Chili och jag våra kvällskompisar Taz o Cesare.

Cesare busar med Chili, som häckar under en bänk.

Tänk att en hundrastgård kan locka till så mycket bus i våra hundar.

Nu ikväll gick jag och mötte Soffi och långa killen. Då hade jag fått en present!

Rossana, långa killens mor, har varit utomlands och hittat den perfekta solhatten till mig!
Jag har nu letat i två år efter det rätta stuket och jag blev så himla glad.
Nu har jag så mycket adrenalin för hatten så nu måste jag lugna ner mig.
Jag läser lite - en biografi om Vincent van Gogh så kanske jag blir sömnig - eller inte!

Tjingeling alla och ta mig tusan om jag inte tror på Karma!
Gör gott - få gott!
//Najno

En del bloggare kör ju med tbt (throw back Thursday). Trams!
Man kan faktiskt fastna i gamla foton en helt vanlig måndagkväll, när mannen är på Whitesnake på Grönan.

Det började med att jag blev alldeles varm i hjärtat av det här:

Sen bara fortsatte det hela.

Jo, vi dansade mycket och klädde ut oss ofta. Det kanske är för att mina föräldrar gjorde det väldigt mycket när jag var yngre.

Det finns nästan mer bilder av Sofia som clown än det finns vanliga bilder.

Senare hamnade jag ännu längre bak i tiden.

Klassresan 1976 eller 1977. Han som står i kamouflageoverallen vid hästens bak är Ove!
Och den där hästen hälsar vi på varje år vi är uppe i Dalarna. Även Sofia har ridit på den.

Jag förstår, det är svårt att tro, men det är jag! I cabaren "På taniga ben" regisserad av Ingela Malmberg. Det läskigaste och roligaste jag gjort dittills. Spelades för hela gymnasiet och även kvällar om jag inte minns fel.

Åh, studenten! En av mina allra bästa dagar hittills. Så glad att slippa skolan och bara få gå vidare i livet. Köpte ett par svindyra linnebyxor på NK till studenten. Byxorna tålde inte vattentätt så med vinfläckar på slängde jag dem efter en gång. Häpp!

Och tänk alla resor vi gjort i familjen. Vi åkte till Tunisien två gånger per år under sju års tid på 70-talet. Exotiskt med kameler och världens finaste sandstrand.

Nu 30 år senare skulle jag vilja säga till mig själv:
- Vad fin du är!
- Var inte orolig!
- Allt ordnar sig!
- Du är så bra som du är!

Och sen skulle jag pussa mig själv på pannan!

//Najno

Skönaste söndagen på länge.
1. Promenader med hundar
2. Långfrukost med min man
3. Läsa ut en mycket bra bok
4. Dammsuga, tvätta, byta sängkläder och städa toaletter.
5. Stryka kläder till morgondagen
6. Kött o sallad till middag
7. Engelska serier hela kvällen
8. Träffa kompis på kvällen med tre hundar. Det gick fint.

Nu är jag redo för en veckas jobb, sen semester - igen!!!

//Najno

En riktigt skön semesterhelg tog sin början i fredags.
Då hade både jag och Kats planerat liknande fredagkväll med GT på "ballen" och "Ett fall för Vera" på tv:n.

Stackars Ove hade jour och fick jobba istället.
I morse var jag för ovanlighetens skull riktigt glad när jag vaknade.
Gjorde frukost till oss och sen tittade vi på film "Momentum" en bra action med tjej i huvudroll. Alltid kul med kvinnliga actionhjältinnor.
Mitt på dagen lånade jag med mig Kellie och vi tre, Chili, Kellie och jag drog till rastgården nära oss.
Där jagades det och lektes med äppelkart.

Två superglada och energiska flygande hundar. Helt underbart att få vara med de två.
Ove och jag gjorde sen lite ärenden och köpte god mat.
Men innan middagen hann jag lägga mig i hängmattan och läsa min bok.

"Arvet efter dig", superbra!!!
På kvällen hörde Taz av sig (jag är ju så extremt dålig på det) och vi träffades för lång kvällspromenad.
Lite fotografering hann vi också med.

En sjutusan till bra lördag och det där vitlökssmöret jag gjorde till köttet gick inte heller av för hackor.

//Najno

Idag hade jag ett par skor som jag haft i många år.
På eftermiddagen fick jag så himla ont ovanpå foten, men brydde mig inte om det.
När jag kom hem och slängde mig i soffan såg jag vad som gjorde ont.

Eftersom vi på Lycko nästan ÄR ett apotek så fanns det naturligtvis plåster för just blåsor.

Fantastisk! Hoppas den försvinner snart, jag gillar inte blåsor, tycker de är läbbiga på nåt sätt.

Sen har ju följetongen "Att baka en kaka" äntligen kommit till sista avsnittet.

Så här har det sett ut hela veckan på diskbänken men jag har ju roat mig på annat håll så det har fått vänta.
Ikväll studsade jag upp från tv-soffan och bakade för glatta livet.

Det är smör- och sockerkrämen som gör den här kakan till den goda kakan den är.

Färdig!

Gick sen till bussen, tog med mig en tredjedel av kakan och mötte Sofia när hon kom hem från jobbet.
Jag är fan en bra morsa!

//Najno

Åh, idag blev det en sån där riktigt härlig dag.
Lagom mycket på jobbet, fint väder, mycket bra reafynd på klädbutik och en afterwork med kollegorna.
Det var bara Bodilski som saknades men hon plaskar i skärgården så henne var det inte synd om.
Vi hade förberett oss att vi skulle upp på nån takterrass och dricka drink och äta nåt gott.
Urban Deli på Sveavägen var svindyra och ingen märkvärdig mat så det gick bort.
Vi gick till nya Scandic Continentals terass. Där var det knökfullt av "hippa" silikonmänniskor och mitt i allt stod en satans discjockey och spelade dålig (min smak) och hög musik.
Vad fan, man ska väl ändå kunna prata med varandra på en terass?!

Vi gick vidare till taket på Åhléns där Paolo Roberto har sin restaurang Pane fresco.
Himmel, vilken god pasta med scampi jag åt.
Och trots att de inte hade nån drinklista gjorde de GT till oss.
Det kallas service!

Tack Kats och Erlandsson för en fantastiskt fin kväll.
På väg till tåget hade jag så fin utsikt.

Sommarstockholm, kan det bli bättre?

Både dotter, man och två vovvar mötte mig vid bussen.
Jag är så lyckligt lottad.

Så här ser insidan på en Snickers ut numera.
Tänkte att ni säkert ville veta det.
Natti, natti.

//Najno

Som ni läste igår gick det ju åt skogen med bakningen igår. Inget bakpulver eller vaniljsocker satte stopp för det.
Men så i morse hittade jag nåt i min bil och jag säger bara:
- Hämnden är ljuv!

Efter jobbet åkte Chili och jag till farmor Herta. Jag gjorde en god gärning och hade köpt med mig både ny mobiltelefon och en ny bärbar telefon till hennes fasta nummer.
Ännu gladare blev vi tillsammans när alla inkopplingar och inställningar var klara.
Hertas kommentar till telefonerna:
- Nu kanske jag inte alls behöver skaffa hörapparat. Nu när det hörs så bra.
Käraste farmor, tack för goda mackorna och pratstunden. Åkte naturligtvis hem med en ny kofta därifrån.
Från Solna är det inte långt till Soffis jobb och eftersom hon skulle sluta i samband med min hemfärd från farmor så hämtade jag upp henne.
Då hon inte var riktigt klar åt jag en bagel och drack iste (Chili fick skinka) och så väntade vi i lugn och ro.

Nu ser jag fram emot onsdagen. Det blir nog en rolig dag tror jag.
//Najno