Sommar, selfie, gåva och löptik

Som jag sagt tidigare; från en dag till en annan...


Så blev det sommar. 


Till och med liljekonvaljerna börjar titta fram. 


Ser fram emot kvällarna när det doftar liljekonvalj i hela skogen. 


Satt härom kvällen och skickade selfies fram och tillbaka med en kompis. Hennes vågar jag inte ens visa. Mina kan jag ju stå för. 


Jag skrattar, gråter inte. 

Häromdagen stötte jag på en kär kollega med ett jättefint halsband. Jag kommenterade det och dagen efter gav hon mig ett liknande. 
Jag blev så himla glad. Tack Tyttelitut!


Chili löper som en tok, så det var riktig tur att vi inte åkte på hundutställning idag. Jag hade inte fått in henne i ringen överhuvudtaget. 

Hon har det bättre härhemma i Soffis träningsväska. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback