Träff med Lotta från Lingonstigen

Jag var så speedad när vi kom hem från musikalen igår att jag inte somnade förrän halv 3 inatt, med tv:n på, med glasögonen på och med lampan tänd. 

Så när jag vaknade 8 i morse hade jag alltså sovit 5 timmar. 
Trött? Svar, ja, vad tror du?

Jobbade till 17 och sen väntade en rolig träff. 
Lotta, en kompis jag inte träffat på över 20 år och åter har fått kontakt med via Facebook, var i Stockholm idag och hade föreslagit en träff. 
Vi gick till Vetekatten och åt lite och sen bubblade vi konstant i drygt två timmar, som om inga år gått alls sen sist. 

Och visst är det konstigt när man levt sina liv på långt skilda håll, så har man ändå samma erfarenheter (ja, kanske inte helt samma, men mycket lika) av relationer, knasiga arbetsgivare, sorg, glädje och en smygande insikt om vad livet egentligen är. Åtminstone en insikt om vad som är viktigt för en själv. 

Tack Lotta, för att du tog initiativet till att ses i verkliga livet. Det var ett så intensivt och roligt samtal att jag hoppas det blir fler sådana. 
Jag glömde alldeles bort att fotografera, men med tanke på vilken usel fotograf jag är så gör det inget. 

Och hemma då? Jo, Ove hade gjort äkta wienerschnitzel med hemmagjorda pommes och citron. 
Glömde fota middagen också, för det var bara för gott. 

//Najno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback