Vi hjälper varandra
I morse hade jag riktig tur. Jag kom springande genom spärren till tåget, som stod inne på perrongen med stängda dörrar och redo att åka. Tågvärden i mitten av tåget hängde utanför och såg mig och öppnade dörrarna för mig så jag kunde hoppa på.
Jag ringer henne när jag behöver bli glad. Och just nu ringer jag hela tiden.
Jag vinkade som tack och han vinkade tillbaka.
Härligt med tyst, vänlig kommunikation.
Sen löpte dagen i maklig takt och efter jobbet slank jag in på Åhléns. Älskar lukten därinne, en blandning av parfym och nya, fina kläder.
Ja, det är väl nåt gammalt barndomsminne som spökar.
Fick ett fint sms av mamsen efter jag ringt på lunchen.
Jag ringer henne när jag behöver bli glad. Och just nu ringer jag hela tiden.
Ove och jag var ensamma hemma ikväll och det var mysigt att ligga i soffan tillsammans och kolla tv i nystädad lägenhet.
Nu ska jag fanimej komma tillrätta med sömnen, så hädanefter blir det inga nattuppdateringar på bloggen.
Om det blir det får ni säga till mig, för jag behöver hjälp med detta.
Over and out!
//Najno
Kommentarer
Trackback