God gärning i bushen
En helg full av jobb, vila, städ och tvätt är ju inte mycket att skriva om.
Min bästa promenad- och vaktvän.
Kände tyvärr irritation hela dagen idag och inte blev det bättre när jag skulle försöka ta mig hem.
Inget tåg gick överhuvudtaget till Märsta. De gick inte nånstans kan jag säga.
Jag tyckte jag var smart och gick till Flygbussarna. Kön där var väl en kilometer lång.
Inte en chans att jag ställde mig där!
Jag tog istället tunnelbanan till Kista dit mannen i mitt liv, Ove, kom och hämtade mig med bilen.
Sen blev det en skön måndag kväll i soffan.
På nattpromenaden gjorde jag dagens goda gärning.
Jag slog följe med långa killen till bussen. Han skulle åka ut till Arlanda och möta Sofia.
I den branta slänten nedanför busshållplatsen kommer en väldigt "tankad" kille. Han har just raglat över motorleden till Sigtuna med livet i behåll men är för full för att ta sig uppför slänten.
Det var Chili som upptäckte honom och började skälla.
Jag ropade och frågade om han behövde hjälp och han sa ja, men var lite rädd för min "vakthund".
Jag hasade nerför slänten, tog honom i handen och ledde sen honom upp för backen.
Allt medan min duktiga hund skällde.
Hon gillar inte fulla främmande karlar och det är jag glad för.
I den där lilla hundkroppen finns nämligen ett rätt skarpt mörkt skall.
Som tack fick jag två björnkramar av killen.
Kändes bra att sen fortsätta i mörkret. Om ni undrar vad långa killen gjorde så var han tvungen att hoppa på bussen som kom mitt i släntdramat.
//Najno
Min bästa promenad- och vaktvän.
Kommentarer
Trackback