Vimsig karatehelg
Ja, vad ska man säga? Är det inte nycklar och kontokort jag glömmer på diverse ställen så är det mobilen jag glömmer på jobbet en fredag kväll!
//Najno
Herregud vad handikappad jag varit. Fredagskvällen spenderades hemma med familjen.
På lördag morgon klev vi upp hiskeligt tidigt, plockade upp Oves systerdotter vid station och åkte vidare till Sigtuna tennishall där en internationell karatetävling ägde rum klockan 9 på morgonen. Och satan vad med karatemänniskor som var vakna.
Leon, 8 år deltog i sin första tävling och det var så himla kul att se en liten parvel göra sin serie rörelser med stor koncentration.
Efter tävlingen tog vi, jag, Soffi och långa killen med oss systerdottern och senare även Oves syster och käkade lunch tillsammans. Mycket spontant och väldans trevligt.
På kvällen pussade vi alla på Ove som fyllde år och han hade tillbringat sin födelsedag med innebandymatcher i Heby, även kallat tjottahejti.
På söndagen tog telefonabstinensen över och jag satte på en maskin tvätt och sa att jag skulle vara tillbaka när maskinen var klar.
Svischade med röda faran i mysbyxor, foppatofflor och skitigt hår, tvärnitade utanför k-huset, hämtade telefonen och svischade hem.
Tvättmaskinen var klar sen 10 minuter så nog gick det undan allt.
Hur många missade samtal som helst och meddelanden, tydligen eftertraktad.
Tyvärr blir det inga bilder från helgen av förklarliga skäl.
Ni får nöja er med att jag är tillbaka.
Tack för hejaropen medan jag varit frånvarande på bloggen.
//Najno
Kommentarer
Trackback