Inte nog med att både man och barn har varit ordentligt sjuka under de första skol- och arbetsveckorna. NU har även hunden blivit sjuk.
Ja, det var ju jag som var ute och sprang med bäckenet igår utanför veterinären.

 I morse slängde jag på mig mysbyxor och tröja och tog hunden i kort koppel och ett djupt serveringsfat (kommer aldrig avslöja vilket) och när Chili tog sin första morgonkiss var jag där med fatet och fick ett kissprov! Snabbt upp i lägenheten, (Chili var förvånad för hon var ju inte klar med morgonrutinen), sen hällde jag urinet i en burk, hittade inget lock, tog en plastpåse och hittade ingen gummisnodd, tog en hårsnodd och sen sprang vi nästan ner till veterinären med urinprov i ena handen och hund och nyckelknippa i den andra. Kom efteråt på att jag INTE borstat håret, INTE borstat tänderna men vad gjorde väl det, jag hade ju lyckats ta ett kissprov på en tik!

Det visade sig senare under dagen att vovsingen har urinvägsinfektion så nu har vi matat antobiotika med smak av lever - mums!

På lunchen tog jag bussen till Arlanda och träffade bästa Susanne. Åh, vad underbart att få äta på Alfredo's och få planera höstresan till Halmstad. Denna gång åker vi två vardagar så att vi hinner gå lite i de fina affärer som bara finns i Halmstad/Helsingborg.

Och visst är det konstigt, Susanne och jag bor alltid på Mollbergs, ett klassiskt hotell mitt i Helsingborg.

På det hotellet har min farmor varit barpianist och en kväll kom Jussi Björling in och ville bli ackompanjerad av henne. Noterna hade hon inte men de hämtade en piccolo upp på Grand hotel där det fanns en orkester som spelade och som kände farmor.

Jag förstod att det var något speciellt med Mollbergs. Och nu får jag dela den upplevelsen med en bästa vän. Visst är livet förunderligt?

 

// Najno