Nu är det jobb på gång igen.
Kändes kusligt att åka till jobbet idag. Jag var ensam i vagnen ända fram till Sollentuna. Kändes nästan som en amerikansk thriller där jag bara satt och väntade på den beväpnade galningen som skulle kliva på tåget och skrämma skiten ur mig.



Nåväl, jag satt och funderade lite och plötsligt såg jag att jag äntligen, efter flera månader av svullnad fått på mig min förlovningsring och då blev jag glad igen.



Gud vilka rynkiga händer jag har nuförtiden.

På vägen hem på Hötorgets tunnelbanestation skulle jag dra mitt kort i spärren. Jag kände i ryggen att jag hade någon bakom mig som skulle planka på min bekostnad så jag tvärnitade och vände mig om och sa med ett leende:

- Tänkte du planka bakom mig?

Killen svarade:

- Hm, är det OK?

Jag svarade:

- Nä varför skulle det vara det? Jag har ju betalt för min biljett.

Han stack som en skållad råtta och jag log inombords.

Det bor en djävul i mig!

// Najno

Pssst: dottern har kommit hem efter en vecka i Lappträsket. Skönt!!!!!