Ja, ganska magiskt var det i morse, för jag var inte halvdöd utan rätt så pigg. Varmt och kletigt på jobbet men roligt så dagen gick förvånansvärt fort.
Mannen hämtade mig på station och sen blev det kinamat till middag. Vi är taskiga på att laga mat hemma nuförtiden så snart kommer väl Lyxfällan och tjatar om matlådor och veckoinköp.

Dottern drog iväg till COOP och frågade om jag skulle ha något. Jag försökte verkligen känna efter vad jag var sugen på och det enda jag kom på var Mums-Mums. Så nu har jag klämt i mig en hela kartong såna för mig själv.



Dottern tycker det är "fruktansvärt" att jag inte känner att jag blir kladdig om munnen. Men det kan ju vara gott att ha något att mumsa på vid läggdags.

En god gärning har jag även hunnit med. Alltid när jag läst klart böcker tycker jag det är bättre att någon annan får läsa dem. Särskilt om det är en bra bok.
Då skriver jag så här i boken och sen lägger jag den på en öde bänk vid en busshållplats.



Om ni åker från Monumentvägen i Märsta har ni störst chans att hitta boken då det nästan aldrig är någon människa där. Vitsen är att ingen ska se när jag lämnar boken på bänken. Det har hänt två gånger och folk har kommit springande efter mig. Då känns det som ett misslyckande med gåvan men tron på människan som en ärlig varelse värmer i hjärtat.

// Najno