Svampplockartider del 2
Jag har ju tidigare berättat om äventyr i Rånässkogen och svampplockning.
Den här historien utspelar sig ca 17 år senare, barn är födda och nytt jobb och nya arbetskamrater.
En av tjejerna på jobbet hade nyligen flyttat till Sigtuna och frågade mig en dag om jag visste något bra svampställe och om jag ville plocka svamp med henne.
Jag tänkte tillbaka på K's och mitt äventyr och tänkte att fanns det svamp då borde det finnas nu också.
Vi började hela resan med att äta världens största hamburgare på Teatergrillen vid Folkets Hus. Jag minns att jag åt en burgare, Grillens Goda, med ost, räksallad och rostad lök. Vansinnigt god!
På vägen till Rånässkogen känner jag att min känsliga tarm börjar ge sig tillkänna, men jag känner den här arbetskamraten för dåligt så jag vågar inte säga något.
Om jag säger så här, borde jag redan nu åkt hem och placerat mig på toaletten.
Men, men, jag körde vidare och vi börjar leta efter svamp. Skogen ser inte alls ut som för 17 år sen, jag vet plötsligt inte om jag överhuvudtaget är i rätt skog för jag har så ont i magen och går i princip dubbelvikt och börjar kallsvettas och känner mig riktigt dålig.
Till slut blir magknipen för mycket och jag känner att om jag inte får tömma tarmen då spricker jag av smärta. Jag säger till kompisen att jag ska göra ett "ärende" bakom en björk. Hon tror naturligtvis att jag ska kissa, men jag sätter mig ner på närmaste ställe och gör nummer 2 så det bara sprutar om det.
Efteråt upptäcker jag att jag inte har något papper så det blir till att ta det största lövet och torka sig.
Jag känner mig så äcklig och vill tvätta händerna, ser en liten pöl i skogen och blöter händerna. Vattnet är dock helt brunt så det ser verkligen ut som om jag har skit på händerna.
Jag säger att vi måste åka hem, ingen svamp har vi hittat men det struntar jag fullständigt i, jag vill hem till min egen toalett.
Vi åker hem under tystnad och kompisen tycker nog att jag är en kufisk typ, men det skiter jag i. Vi skiljs åt och jag är hemma igen.
Behöver jag säga att jag även fick en fästing i ljumsken?
// Najno
Den här historien utspelar sig ca 17 år senare, barn är födda och nytt jobb och nya arbetskamrater.
En av tjejerna på jobbet hade nyligen flyttat till Sigtuna och frågade mig en dag om jag visste något bra svampställe och om jag ville plocka svamp med henne.
Jag tänkte tillbaka på K's och mitt äventyr och tänkte att fanns det svamp då borde det finnas nu också.
Vi började hela resan med att äta världens största hamburgare på Teatergrillen vid Folkets Hus. Jag minns att jag åt en burgare, Grillens Goda, med ost, räksallad och rostad lök. Vansinnigt god!
På vägen till Rånässkogen känner jag att min känsliga tarm börjar ge sig tillkänna, men jag känner den här arbetskamraten för dåligt så jag vågar inte säga något.
Om jag säger så här, borde jag redan nu åkt hem och placerat mig på toaletten.
Men, men, jag körde vidare och vi börjar leta efter svamp. Skogen ser inte alls ut som för 17 år sen, jag vet plötsligt inte om jag överhuvudtaget är i rätt skog för jag har så ont i magen och går i princip dubbelvikt och börjar kallsvettas och känner mig riktigt dålig.
Till slut blir magknipen för mycket och jag känner att om jag inte får tömma tarmen då spricker jag av smärta. Jag säger till kompisen att jag ska göra ett "ärende" bakom en björk. Hon tror naturligtvis att jag ska kissa, men jag sätter mig ner på närmaste ställe och gör nummer 2 så det bara sprutar om det.
Efteråt upptäcker jag att jag inte har något papper så det blir till att ta det största lövet och torka sig.
Jag känner mig så äcklig och vill tvätta händerna, ser en liten pöl i skogen och blöter händerna. Vattnet är dock helt brunt så det ser verkligen ut som om jag har skit på händerna.
Jag säger att vi måste åka hem, ingen svamp har vi hittat men det struntar jag fullständigt i, jag vill hem till min egen toalett.
Vi åker hem under tystnad och kompisen tycker nog att jag är en kufisk typ, men det skiter jag i. Vi skiljs åt och jag är hemma igen.
Behöver jag säga att jag även fick en fästing i ljumsken?
// Najno
Kommentarer
Trackback