På tåget in till stan i morse kunde jag inte låta bli att lyssna på fem grabbar i 14-årsåldern. De tillhörde inte skolans ballaste killar kan jag lugnt säga utan tillhörde nog mera gruppen "supernördar". Men de var så otroligt glada och charmiga.
En av killarna satt och stickade, bara en sån sak. De började berätta gåtor för varandra och en av killarna berättade en gåta som gick så här ungefär:

-Det är liksom en mur i betong på marken. Hur kommer en oxe förbi muren?

De andra gissar:
- Den gräver ett hål under muren, den öppnar dörren, den går runt muren, den plingar på klockan.....

Killen med gåtan blir så full i skratt att han nästan får tårar i ögonen och avslöjar sen sanningen:

- Det är en talgoxe, så den flyger över.

Alla ungarna garvar och skriker av skratt och tycker det är så kul.

Snett bakom dem sitter jag och fattar absolut ingenting av det roliga. Jag sitter säkert med öppen mun dessutom för det brukar jag göra när jag tjuvlyssnar, säger Ove.

Det som sen får mig att skratta är att när de sen kommer igång med fler gåtor, så säger killen som stickar efter varje gåta:

- Vadå, jag hörde inte kan du ta den igen.
Inte undra på att han inte hörde, han hade ju fullt upp med alla maskor, aviga som räta.

På jobbet var det sen full fart och roligt, som vanligt.
På eftermiddagen blev vi lite flamsiga och KD, som går på yoga visade några rörelser.
Här nedan kommer bildbevisen.

Det börjar med att hon tar sats:


Därefter visar hon en ny variant av "Krigaren", som vi kör ibland. Alldeles för komplicerad för mig:


Jag skrattar lika mycket varje gång, för jag är så himla dålig på yoga. Ska be KD ge mig privatlektioner.

// Najno