Det här hände för många år sen, Sofia gick fortfarande på dagis. Jag var inne i en period när jag simmade och det här var en lördag och jag hade dessutom lovat Ove att köpa snus på vägen hem.

Jag simmade mina 1000 meter och duschade länge efteråt. Jag torkade kroppen och även håret. Alla som vet vilket sorts hår jag har vet att det blir väldigt rufsigt när jag har badat.
Ungefär så här:


Alltså blev det väldigt jobbigt för mig när jag upptäcker att jag glömt borsten hemma! Jag som inte har några hämningar finner mig i situationen och packar snabbt ihop min väska och går ut och hoppas att jag inte ska möta någon jag känner. Jag går med böjt huvud och tittar inte på folk när jag går från simhallen till parkeringen.

Naturligtvis hör jag då någon säga "Nej, men hej Nina". Det är Sofias dagisfröken. Vi säger hej och jag skyndar vidare. På väg till bilen kommer jag på att jag ju skulle köpa snus till Ove. Jag funderar ett tag på om jag verkligen ska våga mig in på Valsta centrum, men tar tjuren vid hornen och travar in på Pressbyrån, fortfarande med värsta risbusken på skallen.

När jag kommer till kassan och ska beställa och betala snusen känner jag att jag måste förklara mig.

- Ja, alltså jag har varit och badat och glömt borsten hemma. Jag brukar inte se ut så här.

Killen i kassan svarar likgiltigt:
- Jaha, ja folk får se ut hur de vill för mig.

När jag kommer till bilen skrattar jag så mycket att jag nästan krockar på vägen hem.

// Najno