Duracellkaninen Najno med dåligt batteri

I morse var det bara att kliva upp tidigt och bege sig till SATS för en date med Bodilski. Nu är vi medlemmar så nu finns det ingen återvändo. 
Det gick jättebra och jag testade lite mer vikter för jag är mycket starkare än jag först trodde. 
På jobbet var det väldigt lugnt men jag försökte ändå göra tre saker samtidigt. 
Jag lyckades inte, kan jag säga. 
Så här var det: 

Jag höll på med en trixig uppgift i biljettsystemet och stod i kassan och därför satte jag upp min STÄNGT-skylt på disken för att kunna jobba ifred. 
Jag var fortfarande inloggad på telefon men det ringde inte så mycket idag. Headsetet hade jag på mig sen tidigare. 
Plötsligt ringer det på min telefon, jag tror att jag trycker på logga-ut-mig-knappen men istället trycker jag på svara-knappen, trycker sen bort den stackars kunden i telefonen samtidigt som jag ser en kund i butiken som vill betala två böcker. 
Vet ni vad jag gör? 
Tar av mig headsetet, tar bort STÄNGT-skylten, tittar kunden i ögonen och säger högt och tydligt:
- Konserthusets biljettkontor, Nina!!!!

Alltså, kunden tittade lite konstigt på mig och Jullan som satt bredvid mig i sin kassa och pratade med kund i telefonen, bara tystnade och tittade chockad på mig. 

När min bokkund hade gått och Jullan var klar med sin telefonkund (som kan ha varit min telefonkund som jag tryckte bort) så dog vi av skratt. Tårarna bara rann och jag blev så svettig att jag gick till Hötorgshallen och köpte färsk oxfilé till middagen. 

Oxfilén fixade Ove till med klyftpotatis och styckmästarns egen bearnaisesås. 
Gud i himmelen, det var det godaste vi ätit på mycket länge. 
Alla i familjen samlade och både matte och hund är nöjda. 
//Najno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback