Tttorsdag
Alltså, jag är verkligen inte en sån som bryr mig om vädret i vanliga fall. Men den senaste veckan har jag frusit som jag aldrig gjort förr.
Och varm i hjärtat blir jag varje kväll när röda faran står på parkeringen och väntar på mig.
Det spelar ingen roll att jag pälsar på mig och dessutom numera har mössa på mig. Jag fryser ända in i skellettet och det börjar jag bli trött på.
Skönt att det är varm stämning på både jobb och i hemmet så man får en fristad från frysandet.
Idag kom en före detta arbetskamrat och kompis, Marie, med sin gulliga dotter Alva förbi på jobbet.
Det var så kul att ses trots att det var länge sen.
Vi jobbade så himla bra ihop och hade möten på konstiga ställen, såsom parkeringsplatser, lastkajer och annat.
Vi var två tjejer på en avdelning full av män och chefer så det kändes skönt att kunna stötta varandra.
Dessutom var vi (och är fortfarande!) jävligt bra på vårt jobb.
Tack Marie för att du tittade förbi.
Och varm i hjärtat blir jag varje kväll när röda faran står på parkeringen och väntar på mig.
Ikväll stod hon alldeles ensam under gatlyktans sken.
Swish, så var jag hemma!!!
//Najno
Kommentarer
Trackback