När du läser detta är vi uppe i Bjursås och kolla deltävling 2 i Melodifestivalen.

Då kommer jag ihåg ett år när vi åkte; jag hade ryggskott och var genomförkyld, Annika hade brutit armen och hade en monsterställning av metall på sin högra arm, Ullis hade just fått veta att hennes mormor hade avlidit.

Och ändå åkte vi! Och vi kom fram som vi skulle och laddade upp för festival och när det återstod tjugo minuter till sändning var det någon som sa:

- Ska vi sätta på TV:n.
Det gjorde vi och det var fullständigt myrornas krig på TV:n. Jag som alltid brukar vara rätt lugn och sansad (åtminstone ibland) blev helt hysterisk och såg framför mig hur vi var tvungna att åka till den enda pizzerian och kolla på deras lilla TV. Jag hade faktiskt observerat att de hade en, då vi handlade pizza till TV-kvällen.

Nåväl, Annika tog tag i saken och gick ut och såg då att någon haft sönder vår antennsladd. Helt otroligt att just vår sladd blev massakerad. Hon ringer hem till sin man, som meddelar att det ligger en extra sladd i en av slafarna. Hon tar sladden och monterar den och precis när sändningen ska starta så funkar TV:n igen.

Annika, du är en klippa. Dessutom med monsterställningen på armen, jag fattar fortfarande inte hur du betedde dig.

Lite chockade var vi nog alla tre för vi sa ingenting och när tävlingen var över åt vi vår iskalla pizza, som vi glömt att äta mitt i kaoset.

Tur att det fanns vin och Zingo att skölja ner med!

// Najno